Det börjar närma sig...

Slutet alltså. Kan knappt förstå att det redan varit jul och att det är nyårsafton imorgon. Var blev hela december av? Allt har sprungit förbi i en sådan fart att jag inte insett förns nu att det varit jul. Men den var mysig i alla fall. Syster och make var hemma från Skottland och julafton spenderades med hela familjen inkl. respektiven och barn ochmormor och morfar, så det var en ganska lugn jul. Och väldigt trevlig! Jag har världens bästa mormor och morfar!

Även om tiden springer har jag hunnit läsa två böcker. Den ena heter No och Jag och är skriven av Delphine De Vigan. Boken handlar om en väldigt smart tonåring som måste hålla ett föredrag inför klassen. Lite på måfå väljer hon ämnet hemlösa, unga kvinnor, eftersom hon pratade med en hemlösa ung kvinna dagen innan. Detta är starten på en speciell vänskap som kommer förändra både tonåringen och den hemlösa kvinnan.

Det är en väldigt bra bok. Jag är ju en sucker för franska författare och än en gång uppfyller de mina förväntningar. Det är en bok som berör och som har båda fötterna på jorden. Den tar sig an ett ganska svårt ämne på ett väldigt rakt och ärligt sätt utan att döma. Jag gillade det!

Sedan läste jag Huset Du Älskade av Tatiana DeRosnay, även det en fransk bok. Samma författare som har skrivit Boomerang och Sarahs Nyckel. Sarahs Nyckel gillade jag verkligen så jag såg fram emot denna bok och jag blev inte besviken!



Bara utsidan är nog för att veta att man kommer gilla boken!



Boken utspelar sig i Paris nån gång under 1800-talet. Paris undergår stora förändringar för att bli en modernare stad men priset är högt. Flera gator och hus ämnas helt med marken för att göra rum för de nya boulevarderna. Huvudpersonen är en äldre änka som bor i ett av de dödsdömda husen. Hela hennes gata ska försvinna och grannarna börjar packa ihop. Men hon vägrar lämna sitt hus. När hennes make dog lovade hon att aldrig lämna huset och det läftet ämnar hon hålla. När hon sitter ensam i sitt tomma hus och väntar på att de ska riva det skriver hon ett brev till sin döda make för att berätta för honom hur mycket hon älskade honom och för att äntligen berätta sin mörka hemlighet...

Det är en väldigt vacker bok, fylld av kärlek. Kärlek till grannar, vänner och familj. Men också kärlek till en stad och till det hus som så många minnen är knutna till. Skildringarna av Paris gör mitt hjärta lyckligt och änkak är verkligen en sympatisk karaktär. Det tog mig inte många timmar att sluka denna lilla pärla. Jag rekomenderar den verkligen!!!!

Efter julhelgen hemma hos morsan och farsan har jag bara släppt allt jag har för händerna och låtit lägenheten förfalla. Egentligen borde jag verkligen ta hand om det nu eftersom en vännina ska sova här mellan lördag och sändag, men jag känner verkligen inte för det. Så jag gör en grovstädning och tittar på film istället. Win/win-situation?!

Bara litet test...

Hej!
och God Jul!

En sådan dag...

Vissa dagar borde man lyssna på den lilla rösten i huvudet som säger "Ligg kvar i sängen istället!". Idag är en sådan dag!

Först och främst vaknade jag på tok försent. Håret och kläderna blev ihop rafsade och resultatet blev därefter. Frukosten inmundigades stående under tiden som jag tog på mig ytterkläderna. Idag fick jag dock nog av min alldeles-för-kalla-men-regn-täta-regnjacka-med-en-värmande-kofta-under-lösning och tog min vinterjacka för första gången den här säsongen. Inte för att den egentligen behövdes idag, kylan lyser med sin frånvaro överallt utom i min lägenhet och i huset jag jobbar, där är det sjukt kallt, men den går snabbare än min regnjackelösning.

Lagom stressad och med en strumpa halvvägs nere under foten (bara en sån sak är nog för en starkare människa än mig att ge upp) traskade jag halvbutter ut till cykelskjulet. Cykeln stog där lydigt och väntade så jag la mina saker i cykelkorgen och började rulla ut cykeln. Men där tog det stopp. På något sätt hade en annan cykel fastnat med en pedal i mitt framdäck och jag kunde på intet sätt få loss den. Självklart var inte det här en vanlig morgon då det inte är hela världen om jag är sen, utan det var en morgon när jag skulle börja 30 min tidigare och ta emot fritidsbarn eftersom det blir för jobbigt att ha fritidsbarnen på förskolan ända till åtta. Tårarna brände nästan bakom ögonlocken och jag var sugen på att ringa in mig sjuk men istället tog jag mig själv i kragen och rusade halvt i panik upp för trappan till mina kära gannar. Jag hade hoppats att den manliga medlemmen i familjen skulle vara hemma och hjälpa mig loss med cykeln men ack nej. Istället fick jag låna en cykel av dem. En fungerande cykel, om än inte särskilt bra. Jag kasta mig upp på cykel, cyklade som en galning och kom fram till jobb endast 5 min för sent.

På jobb fick jag 1,5 h stillhet eftersom min pojke inte kom förrän kl. 9. Sedan började det. Idag har jag blivit kallade några av de vidrigaste sakerna man kan kalla någon, blivit ignorerad, fått lyfta en pojke bort från andra barns schackbräden, brottats med en pojke, klätt på en pojke ytterkläder etc. etc. Pojken min gjorde helt enkelt det mesta idag, förutom att slåss.

Efter en sådan dag kan man tycka att man förtjänar att åka hem och bara slappa. Men nej, jobb nr 2 väntade på scanex så jag svingade mig up på min lånecykel och trampade iväg. Efter en knapp kilometer händer det. I en nedförsbacke hör jag att något smäller och inser att kedjan hoppat av. Jag rullar väldigt fort neråt och har ingen fotbroms och kommer snabbt ihåg att ägarinnan berättat på morgonen att handbromsen inte fungerar. SÅ där rullar jag i vansinnig fart och kan inte stanna. Som tur var så var det inga bilar i korsningen jag skulle över och på andra sidan var det en uppförsbacke så cykeln stannade av sig själv till sist. Oturligt nog var jag inte ens halvvägs till mitt nästa jobb. Så det var bara att börja traska.

Desstuom hade jag blivit inbjuden på julgodisbakande så jag ville komma iväg från Scanex så snabbt som möjligt. Men jag var inte därifrån förrän tjugo i fem. Då var jag visserligen färdig med det jag skulle men jag hade också fått mer jobb. Så det blir till att jobba i mellandagarna...

Efter jobb vände det lite. Jag cyklade hem, bakade julgodis i typ 40 minuter och drog sedan till Elineberg för att hämta ut paket. Hade två paket att hämta, i alla fall hade jag fått avi för två paket, men det ena paketet kommer inte förrän imorgon. Så jag måste dit imorgon igen. Sedan dess har det blivit bättre. Jag har slagit in en del julklappar, har fler kvar än jag avverkat men fina blir de! Choklad har kommit fram, och julmust och julmusiken skvalar i högtalarna. Så kvällen har varit riktigt bra. Men det krävs mer än en bra kväll för att väga upp den dyngiga dagen jag haft idag!

Tonårsmamma

Nu börjar min tid som tonårsmamma ta slut. Det har varit väldig trevligt att bo så nära jobb, dessutom är det inte direkt några jobbiga tonåringar jag har haft att göra med. Men det ska bli SÅ skönt att få komma hem till mig själv igen. Saknar min lilla lägenhet!

Veckan som gått har varit hektist och speciell men den är över snart och jag överlevde, med bravur om jag får säga det själv. Hade en väldigt trevlig fikadejt med de andra decembertöserna, npöbelmiddag igår och saffransbiscottibak idag.

Jag är helt slut, nobelfesten i bjuv tog kanske inte slut förns 3 på natten och ingen sovmorgon idag eftersom Spandex fyller 23 och det dessutom var kyrka. Men snart snart ska jag gå och lägga mig och sova SÅ gott!

Jul

Förra veckan gick i julens tecken. December började och jag åt mina två första julbord. På torsdagen var det IKEAs julbord som stod på menyn och den var faktiskt över förväntan. Att jag sen förväntade mig ett tråkigt och skolmatsliknande julbord är ju en helt annan femma. Dock måste jag säga att det var efterrätten som var bäst. Men en VÄLDIGT stark 3a av fem får det.

På fredagen var det julbord med jobbet på solängsskolan i örkelljunga. Och ojojoj, vilket julbord. Det var väldigt väldigt gott! Snyggt upplagt och smakade fantastiskt och fräscht och med en massa olika alternativ och sorter. Det var superbt! Dock var efterrätten knappt ätlig och med tanke på att det var ris á la malta, som jag älskar, så säger det en hel del om hur det smakade. För att citera min kära bror Issepisse: Det är ju inget socker i! De har glömt socker! Men en stark 4 av 5 får detta julbord. (Efterrätten får dock inte mer än 0,5.;-))

Lördag= släktkalas i knislinge. Storkusinen på pappas sida fyllde 30 i november och det firade vi med tre rätters och mycket prat och skratt. FIck dessutom tillfälle att stifta närmre bekantskap med både en kusins nyblivna fru och två andra kusiners flickvänner. OCh det var endast trevliga bekantskaper! Så jag hade en trevligt kväll. Men den började inte trevligt. Jag skulle hämtas i bjuv av mina kära föräldrar men de blev visst 30 min sena så jag stod i regnet och kylan, visserligen med regnkläder men under var det bara finkläder (inte varma sådana), i 30 min! Jag frös min bakdel av mig, eller i alla fall det lilla jag hade som skulle likna en bakdel. Till råga på allt sa de inte ens förlåt eller ursäkta eller nånting till mig. Ibland kan man bli vansinnig på familjer...

Sedan i fredags hjälper jag ett par i kyrkan genom att bo hos dem medans de är ute och reser. Så under 10 dagar är jag ensamnstående tonårsmamma. Väldigt trevligt faktiskt!

Om ni inte sett julkalendern än så gör det. Den är verkligen härlig! Nu ska jag catch up lite På Spåret.:-D

December

Så är den äntligen här, december månad! Som jag har väntat! Jag älskar december. Hela månaden går man bara runt och väntar och längtar och myser. Snart snart är det dags... Snart snart kommer dagen som är hela meningen med resten av året, dagen jag längtat efter sedan september. Det är så mysigt att samlas hela familjen, äta på tok för mycket mat, lyssna på julmusik, prata, skratta, äta ännu mer, göra allt som traditionerna bjuder, äta ännu mer, visa sin kärlek och uppskattning till varandra genom väl uttänkta presenter, äta lite till, mysa, äta, leka någon småtramsig lek, för omväxlings skull äta lite, klämma lite på paketen, stoppa lite näring i munnen, leka och pyssla med sina paket, käka lite mat, åka hem och sova, lyckligt medveten om att juldagen endast innebär total slappning i alla dess former! Lovely!!!!

Idag kom äntligen min Kate Rusby-julskiva. Som jag har väntat! De var tydligen tvungna att beställa den från leverantören och det tog sin lilla tid. Men nu är den här och just nu sjunger Kates mjuka stämma fram sina tolkningar på kända och okända julsånger. Jag är väldigt förtjust i Kate Rusby.

Livet Börjar På Fredag, den rumänska boken jag läste förut, är slut. Den var trevlig, inte som alla andra böcker. Men jag får inte riktigt grepp om den... Dels så känns det som om en hel del trådar fortfarande hänger lösa och dels så är jag inte helt säker på vad meningen med boken är. Den är mysig och ger en bild av Rumäninen 1897, vilket jag inte kan säga att jag hade innan. Men det blir aldrig mer än så. Den lyfter aldrig riktigt. Det kan förklara varför slutet inte kändes riktigt som ett slut. Eftersom den aldrig lyfte är det ju inte så konstigt att det inte blev något av landningen heller... Men trevlig läsning trotts allt. 2 av 5 och 4 av 10. Det kan låta lågt men det är en bok som är svår att betygsätta!

Jag har även hunnit lyssna igenom Martina Haags senaste bok Glada Hälsningar Från Missångerträsk. Den är precis så ytlig och tramsig som hennes andra böcker men jag älskar det ändå! Jag tycker det är roligt och mysigt. Inte djupt och tungt och det krävs ingenting av mig som läsare. Den är förutsägbar och osannolik och ganska fjantig, men jag gillar det ändå. Det är roligt! Dessutom är Martina Haag en väldigt duktig uppläsare, boken får ett rejält uppsving av det tror jag! Så det blir en stark 3a av 5 och en svag 6a av 10!

Nu håller jag på med Vindens Skugga. Jag har inte riktigt kommit in i den än, men den kan nog visa sig vara trevlig läsning!

PS. Årets julkalender verkar mysig, spana in den på http://www.svtplay.se/ DS.

PS2. Ikväll blir det IKEAs julbord med Spandex. Ska bli väldigt trevligt, återkommer om hur det smakade...;-) DS2