Absurditet

Snubblade över en bok som heter Alla Mina Vänner Är Superhjältar på adlibris och, eftersom den var så billig, så slank den visst med hem. Den är skriven av Andrew Kaufman, Kanada. Boken handlar om Tom. Han är tillsammans med Perfektionisten. Men på deras bröllopsdag passar Perfektionistens avundsjuka ex, Hypno, på att hypnotisera stackars Perfektionisten så att Tom blir onsynlig för henne. Han syns för alla andra, men hon varken ser eller hör honom. Boken är en tillbaka blick på de 6 månaderna som gått sedan bröllopet. Perf har precis satt sig på ett flyg till Vancouver för att glömma allt som ligger bakom henne och glömma Tom, som hon tror lämnat henne. Men bredvid henne på flyget sitter Tom och försöker få kontakt Han inser att det här är hans sista chans att få henne tillbaka...

Det är en härlgit absurd och komisk bok! Det är sjukt komiskt med alla superhjältar och deras smått patetiska superkrafter. Jag njöt av varje sida. Dessutom är det en väldigt vacker kärlekshistoria. Jag gillar den verkligen och rekomenderar dig att läsa den! Stark 4 av 5 och 9 av 10!

Jag håller på att packa inför min Skottlandsresa. Det är lättare sagt än gjort! Ett handbagage + massor med packning = Dålig kombination. Men jag har inte gett upp än, det SKA gå!!!

Nedräkning

Den här veckan har det inte lästs så mycket, därför har det inte heller bloggats så mycket. Men jag är för tillfället i Serbien, en trevlig bok som inte riktigt fångat mig ännu, men det kommer nog.
På måndag åker jag till Skottland, på riktigt den här gången. Det ska bli så fantastiskt härligt, roligt! Jag längtar så!!!

Igår var en riktigt nasty dag som slutade bra. Den började redan halv två på natten när larmet i kyrkan gick. Man blir väldigt rädd när man vaknar mitt i natten av ett larm! Sedan tog det ganska lång tid att varva ner, speciellt eftersom jag kände att jag var tvungen att somna snabbt, inte en bra kombination. Kvart i fyra ringde det första larmet, några minuter i fem gick jag upp. Då var jag OTROLIGT trött! Så trött att allting tog mycket längre tid, därför gick jag sent hemifrån och därför fick jag springa till bussen.

Väl framme på jobb kommer de första barnen samtidgit som jag så jag, som hoppats på i alla fall 5 minuters andningshål, blev lite besviken. Som tur var blev det bara de två barnen så det var i alla fall en lugn morgon!

Sedan blev min pojkes taxi nästan en timme sen av oförklarliga anledningar, jag såg ut att behöva passa barn pga en strejk i Tyskland, pojken min flippade lite, maten blev 20 minuter sen så alla de andra ungarna flippade också. Som tur var så var unge nr 2 ganska lugn nästan hela eftermiddagen. Hade han inte varit det skulle jag ha tappat det helt! Jag såg framför mig hur allt gick fel och hur massagen, som skulle bli dagens ljuspunkt i vanliga fall men som nu blivit något så mycket mer, skulle ställas in. Men så vände det.

Som sagt så var unge nr 2 hyfsat lugn hela eftermiddagen, solen sken, jag fick coca cola och en trevlig pratstund med Ammi, det blev massage, jag käkade kinamat och kvällen avslutades med ett avsnitt Lie to Me. Så det som började hemskt blev i alla fall bättre. Men usch, ett tag ville jag bara gå hem och sova förbi resten av veckan!

Idag har det varit blandad kompott. Mysiga och rolgia stunder har blandats med jobbiga och frustrerande stunder. Men nu ska jag äta rester, fixa med en lite present, tvätta och titta på konståkning!

HHH III

Det finns vissa böcker som jag längtar mer efter än andra. Den senaste delen i Hicke Hiskelig Halvulk III är en sådan bok. Det känns som om det var evigheter sedan det kom ut en ny bok om honom på svenska, men nu är den äntligen här och jag har självklart läst den. Och, belive it or not, jag gillade även denna bok! Böckerna om Hicke är så otroligt roliga och spännande och smarta, det är en ren fröjd. Senaste tillskottet får en klart lysande 4 av 5 och 8 av 10! Har du inte läst något om Hicke, gör det NU!

Nu har jag bara en film kvar i mitt Harry Potter-marathon. När man ser så många filmer om samma sak på kort tid fastnar man verkligen i den världen. Det är inte brillianta filmer, men den har verkligen underhållningsvärde, och ju fler man ser, desto bättre blir det eftersom man lär känna karaktärerna och vill veta hur det ska sluta. Sista filmen kvar, nu kör vi! 

Typan

Japan är nu slut. Det tog ett tag, men mest för att jag inte har läst särskilt mycket i veckan, har tittat på film istället... Men nu är boken slut i alla fall. Jag läste en novellsamling med 5 noveller om musik och skymning av Kazuo Ishiguro som heter Nocturner. Det är en vacker och finstämd samling noveller som berör musik och kärlek på ett fint sätt. Mysig läsning men inget extraordinärt. Svag 3a av 5 och 4 av 10.

Eftersom det gått lite segt för mig att läsa den här veckan passade jag på att läsa lite Tyskland så här på mogonkvisten! (För er är kanske kvart i två inte morgon men jag tillät mig själv att sova tills jag vaknade idag och jag vaknade inte förns kvart i tolv, så då är ju kvart i två morgon.;-)) Det blev en kort liten saga av Johann Wolfgang von Goethe som, lämpligt nog, heter Sagan. Vad den egentlgien hanldar om får varje läsare själv bestämma men några av ingredienserna är två irrbloss, en krävande flod, en svag jätte, en färjkarl, en man med en gudomlig lykta och en vacker lilja... Det var inte otrevlig läsning men om den had evarit längre vet jag inte om jag hade orkat mycket mer. Men nu var det en kort liten saga som slank ner ganska lätt. Det kommer mer Tyskland längre fram men det får ändå bli den här som blir mitt bidrag till världsomseglingen. Betyg 2 av 5, 3 av 10.

I veckan har jag börjat att titta igenom alla Harry Potter-filmerna, jag har sett de första fem. Trevlig tittning tycker jag, lagom spännande, hyfsat välgjort och fantasieggande. Så nu blir det film nr. 6!

Nam

Efter väldigt lång väntat och längtan har jag äntligen avverkat Vietnam. Första gången jag hörde talas om den här boken är minst ett år sedan och sedan dess har jag velat läsa den. För ett par månader sedan ställde jag mig i kön på biblioteket för att få låna den och igår fick jag den äntligen i mina händer. Idag är den slut.

Boken ifråga heter Ru och är skriven av Kim Thúy. Det är en resa genom Kims minnen och liv. När hon var 10 år flydde hon och hennes familj med båt från Vietnam för att till sist hamna i Kanada. Det är inte en kronologisk ordnad bok, utan snarare ett flöde av minnen som fått fritt flöde över pappret. Det är vackert, välskrivet och det berör. Jag gillar det. Och gissa vilket förlag? Helt rätt, the one and only, [sekwa]! En VÄLDIGT stark 4 och 7 av 10.

Nu är frågan vart jag vill resa nu?... jag har en hel del länder att välja mellan... Jag tror det beslutet får vänta tills efter maten, som idag kommer från Gorby.

Påfyllnad

I lördags hade jag lite tid öve så jag passade på att läsa En Fantastisk Upptäckt Av Hugo Cabret av Brian Selznick. Det är enbran/ungdomsbok som handlar om den föräldrarlöse pojken Hugo Cabret som bor och jobbar på en tågstation i Paris. Hans pappa dog i en mystisk brand på ett museum medans han försökte pussla ihop en automat som han hittat på vinden. Efter pappans död hittar Hugo automaten som av en slump och bestämmer sig för att fortsätta där hans pappa slutade och laga maskinen. Det är början på ett mysterium och äventyr som förändrar Hugos liv.

Det är inte en bok som ser ut som en klassisk, "vanlig" bok, det är en bok som vill vara en blandning av en bilderbok, serieberättelse och film. Och den lyckas faktiskt förvånansvärt bra med det! Det är mycket bilder, korta texter och målande förklaringar som gör att man hela tiden vill läsa lite till och lite till. Ett vinnande koncept om man ska hålla otålmodiga ungar vid intresse. Jag tror att det här är en bok som alla kan läsa. Sen är storyn lite tunn kan jag tycka men den är ju trots allt riktad mot lite yngre läsare och jag tror inte det stör dem. Så den får en 4 av 5 och 5 av 10.

Idag var jag på biblioteket och lånade hem 11 nya böcker. Äntligen fanns Ru av Kim Thúy inne, reserverade den för säkert 2 månader sen, så nu ska jag förflytta mig till Vietnam!  Ciao

La Gräs

Nu har jag kommit hem från Grekland. Här kommer min reseskildring:

Theodor Kallifatides tog mig till Grekland genom sin självbiografiska bok Det Gångna är Inte En Dröm. Theodor är född under en väldigt turbulent tid i Grekland och skriver om sin barn- och ungdomstid i Molai och Athen. Det är verkligen inte en lätt barndom. Det är fängslade, torterade och misshandlade fädrar och brödrar, fattigdom och flykt. Ändå var det en lycklig barndom, i alla fall är det det intrycket jag som läsare får. Det är en trevlig bok. Man får se så mycket av Greklands historia som jag inte visst så mycket om innan. Det är en bra och riktigt trevlig bok, uppfriskande med en biografi! Betyg 3 av 5 och 5 av 10.

Igår fick jag hem tre böcker som jag är otroligt sugen på. Den fantastiska boken Extremt Högt Och Otroligt Nära, svårt att låta bli att slita upp den och sluka omedelbart, en bok i formatet excess som heter Begravningsplatsen i Prag och är skriven av en italienare och så en barnbok som de precis gjort en hyllad film av! Åh, jag är sugen!:-D

Sorg.

Vinnarinstinkt i den blicken!

En av sveriges största idrottsutövare genom tiderna la idag skidorna på hyllan. Anja Pärson slutar efter 14 fantastiska år i världscupscircusen. Jag har alltid sett upp till henne, hon är inte den typiska sprudlande, charmiga och öppna bruden som blir så populär i folkhemmen, Anja har kört på på sitt eget sätt, ibland låtit lite butter men egentligen bara varit ärlig där andra kanske skulle fejkat och flinat. Hon är en otrolig tävlingsmänniska och jag hade gärna sett henne i fler säsonger, men finns inte motivationen så finns den inte. Men vilka framgångar hon har bjudit på!

För mig, ett av de största ögonblicken i Anjas karriär, när hon tog OSbrons i kombination dagen efter hennes otroligt obehagliga krasch i störtloppet. Vilken bragd!

Det finns flera som säger att hon skulle slutat mycket tidigare, att hon hållt på i flera år för mycket, att hon bara gnäller och hittar på ursäkter. Men jag köper inte det. Dels så ska man köra så länge man har vilja, motivation och ork att göra det, eftersom det är ett jobb men också en livsstil. När man lägger av är det inget man tar tillbaka 3 år senare när man känner för det igen. Därför måste beslutet komma när man jälv är redo och om Anja behövt de senaste säsongerna för att på allvar känna att hon är nöjd, fine with me! Dessutom tycker jag inte att man kan begära att någon ska lägga av med något bara för att de inte vinner eller får så bra placeringar längre. Det finns massor av idrottsutövare där ute som inte når några större resultat men som ändå fortsätter eftersom viljan finns där. I värlscupscircusen är det ju dessutom pengar inblandade, självklart tänker man då efter innan man säger upp sig! Gnället som Anja blivit beskyld för tror jag som sagt endast är ärlighet och en ovilja mot att förställa situationen eller hur hon uppfattar den.

I dag avslutades alltså karriären och när hon kom i mål kom lagkamraterna in och sprutade ner henne med champange.

Så känner jag i alla fall. Och det var med sorg i hjärtat och tårar i ögonen jag idag såg Anja ta sig ner för Schladmings Super G-backe och sätta säsongens bästa resultat. Jag har haft mången trevliga stunder framför tv:n när Anja åkt, och en hel del skräckblandade sådana, och jag kommer sakna dem! Men förhoppningsvis knyter SVT Anja till sig så vi kan få ännu en härlig expertkommentator. Tack för de här åren Anja, du har varit OTROLIG, och lycka till med vad du nu ska företa dig i framtiden!

Igår såg jag faktiskt en film med temat sorg. Love Happens heter den, med Aaron Eckheart och Jennifer Aniston, och handlar om Burke Ryan som skrivit en bok om hur man ska handskas med sorgearbeter. Problemet är bara att han själv inte följer sina råd utan bara gräver ner sig i arbete och vägrar möta sina rädslor och smärta. Men så en dag möter han Eloise... Det var en helt ok film, inget superimponerande men trevlig. Perfekt för en filmkväll med morsan eller så.

Boken jag läser för tillfället heter Fallet Med De Försvunna Böckerna och är skriven av Ian Sansom. Det är en otrolgit rolig och dryg engelsk bok som jag verkligen gillar. Det handlar om Israel Armstrong som åker till Nordirland för att arbeta som bibliotikarie. Men när han kommer fram finns det inget bibliotek, bara en bokbuss, och i bokbussen finns det inga böcker. 15 000 böcker har, på något mystiskt sätt försvunnit och Israels uppgift är nu att hitta dem. Till sin hjälp har han den mycket obredvilliga ortsbefolkningen som nog inte kunde vara mer ogästvänliga. Det är som sagt en väldigt rolig bok på det där härlgit engelska sättet som nästan bara engeska, eller åtminstone brittiska, böcker lyckas med! Den kan jag rekomendera! 4 av 5, en svag 7 av 10.

En inspirerande framsida i alla fall!

Idag kom äntligen mailen om att böckerna jag reserverat har kommit in, har bara väntat i nästan 3 månader! Så inom en inte allt för avlägsen framtid bär det av till bibblan för utfyllnad av boklagret!

Annars har jag varit sjuk hela veckan, trodde igår att jag skulle kunna jobba idag men så kom det feber och otrevligheter och hälsade på så jag har varit hemma idag också. Vet inte ännu hur jag känner mig inför jobb imorgon, det får kvällen utvisa. Jag har därför haft en hel massa tid i sängen att slå ihjäl och hur slår man bättre ihjäl tid än med att titta på Modern Family?! Nu har jag sett alla avsnitt som finns ute och jag väntar med spänning på fler. Ny favortiserie!

Som vilken familj som helst, fast kanske lite mer twistad ändå...

Ops...

Hade lite tid över så jag råkade visst läsa ut en bok till idag...

Boken ifråga hata Huset På Arlozorovgatan och är skriven av Simon Kudrischoff. Den handlar om ett gäng grannar som bor i ett hus på Arlozorovgatan i Tel Aviv. Det är en etiopisk änka, en författare som är gift med, vad han tror är, en fantastisk kvinna, en tragisk och patetisk ensam ung man och en homosexuell kille med författardrömmar. Till att börja med är de inte särskilt intresserade av varandra men så småning om inträffar det saker som får dem att öppna ögonen för varandra.

Först trodde jag att Simon var israel, eftersom boken utspelar sig där, eller åtminstone från något slags östeuropeiskt land men "tyvärr" är han född i Bromma, Sverige. Men, trots det, var det en underhållande bok. Det förekom en hel del otukt men inte så mycket eller detaljerat att det blev jobbigt. Boken handlar väldigt mycket om sex och avsaknaden av det men den är skriven med en stor glimt i ögat och med massor av humor så jag kan inte annat än gilla det. Dessutom tror jag att det moderna Israel skildrats på ett ganska skickligt sätt utan att vara förnedrande eller löjeväckande. Det är dock inget för den pryda eller känsliga. Betyg 4 av 5 och 6 av 10.

Sjukdag

Vaknade alleles varm, hostig och krasslig imorse, så idag har varit en sjukdag. Det är ganska tråkigt att bara vara hemma och försöka bli frisk, men men, det behövs det också! Jag har i alla fall haft tid till att titta ikapp på några serier jag följer på svtplay, alltid något.

Jag har också hunnit med att resa igenom ett land. Jag har varit i Marocko. Boken heter Min Mamma och är skriven av Tahar Ben Jelloun. Han är tydligen en stående kandidat till nobelpriset och eftersom boken var på bokrean slog jag till.

Boken handlar om Tahars mamma och hur hon långsamt försvinner in i alzheimers dimmor. Han beskriver sin sorg men även känslan av maktlöshet och frustration som de anhöriga känner. Boken tar oss också igenom Tahars mammas liv och allt hon gått igenom. 3 gånger har hon blivit bortgift med män hon inte kände sedan innan, alla tre dog innan henne, Hon har sett och upplevt så mycket av Marockos historia från första parkett. Det är en intressant och bra bok. Välskriven, om än lite långrandig ibland. Jag vill gärna åka till Marocko på riktigt någon gång och få se alla platserna live. En bra bok helt enkelt! 3 av 5, 5 av 10.

Eftersom jag fortfarande är väldigt hostig och ganska varm lutar det åt ännu en sjukdag... Vi får se, jag hoppas verkligen slippa!

Kroatien

Läser en bok av en svensk författare som inte är toppenbra så jag klämde in en bok från Kroatien. Boken heter Katt i Warsawa och är skriven av Slavenka Drakulic. Det är ett gäng fabler berättade av djur som handlar om kommunismen, dess konsekvenser och fall. Det var en bra bok med en hel del nya infallsvinklar och saker som jag, som aldrig levt under kommunism, aldrig tänkt på. En bra bok, om än inte brilliant. 3 av 5, 4 av 10.

Vi avslutade just vårt årsmöte i församlingen, verkligen spännande... SÅ nu förtjänar jag en mysig kväll med Soffipropp och melodifestival! Adios amigos!

Kanada

Visserligen läst jag ut Kanada för ett par dagar sedan men jag har inte hunnit färglägga Kanada förns nu så därför kommer inlägget nu.

Boken hette alltså För Mycket Lycka och är skriven av Alice Munro. Det är en novellsamling med 10 olika noveller. De handlar alla, på ett eller annat sätt, om starka kvinnor som befinner sig vid olika vägskäl i livet. Det var trevlig och välskriven läsning. Jag gillar novellformen eftersom det är som att få läsa en massa olika böcker av samma författare fast det går snabbare än om det faktiskt varit böcker. Jag gillar noveller och jag gillar de här novellerna! 4 av 5 och 8 av 10!

Li...banon!

Man ska inte blogga när man är trött och helt slut i huvudet. Jag lyssnade ju på Profeten av Kahil Gibran. jag var säker på att det var en bok som skulle ge mig ett nytt land att stryka men fick, som ni säkert vet, för mig att han var från Lybien och det har jag ju redan rett ut. Men igår när jag pratade med Spandex och Issepisse så sa jag vad det stod på baksidan av skivfodralet: libanesisk-amerikansk. Då plötsligt insåg jag att det inte alls innebar att han kom från Lybien, för kommer man från Lybien är man ju libyer. Så jag gick hem och googlade Kahil Gibran, och mycket riktigt, han är libanes, alltså från Libanon! Så bam! ett land till är struket!

Liby...va?

Här tyckte jag att jag varit duktig och läst en bok från Libyen medans jag diskade (alltså hörde jag på den.). Sätter mig här vid datorn för att blogga in det men inser när jag skriver den tänkta tteln på inlägget att jag redan läst en bok från Libyen! Var tvungen att gå tillbaka för att komma på vilken det var, så stående intryck lämnade den boken på mig. Men men, nu har jag läst/hört två böcker från Libyen så nu är Libyen verkligen avklarad!

Jag köpte Profeten av Kahlil Gibran för en väldigt billig peng på adlibris och insåg inte förns den damp ner i brevlådan att det var en ljudbok. Lyssnar inte så mycket på ljudböcker men idag, när jag hade södra Sveriges högsta berg, bestående av disk, framför mig så slängde jag den i skivspelaren och lyssnade. Den var filosofisk och djup, kanske inte optimalt när man diskar. Välskriven tycker jag nog också att den var, och inte alls så pretentiös som vissa böcker av en viss brasiliansk herre kan vara. Dock var det ibland så vackra formuleringar att man inte var riktigt säker på vad det var han sa egentligen och om man verkligen höll med. Det är en bok som definitivt kräver minst en lyssning till. Men intressant och vacker tycker jag nog. Betyg 3 av 5, 5 av 10.

Man kan tycka att den lilla symbolen nere i högra(?) hörnet skulle vara en ledtråd om vilket medie det är, men nej, något sådant banalt visar Celie inget intresse för.

Kanada är än så länge väldigt trevligt. Lever helt klart upp till förväntningarna!

Annars har jag, som sagt, arbetat mig igenom ett enormt berg av disk, bakat en pizza till utflykten imorgon, diskat pantflaskor så jag har något att dricka ut imorgon, handlat, plockat undan och läst lite sedan jag kom hem idag. Och eftersom eleven jag jobbar med på eftermiddagen hade fått kvarsittning, och sagda elev inte klarar av ansvaret att sitta ensam och de som skulle genomföra kvarsittningen var upptagna på annat håll, så fick även jag kvarsittning. Så jag var inte hemma förns vid fyratiden. Då hade jag varit utanför hemmets trygga vrå i typ 11 timmar. En vanlig dag hade jag lagt mig ner och sovit en stund, men idag var ingen vanlig dag eftersom imorgon inte är en vanlig dag alltså har jag inte haft en lugn stund sedan jag kom hem. Men snart stupar jag i säng för att orka med en lika intensiv dag imorgon!

Hejsan hoppsan!

Vasaloppssöndag, det är en härlig söndag! Ställde klockan på halv åtta för att få vara med från början. Tyvärr fick jag gå vid elva för då började det i kyrkan men jag smet upp igen efter en stund för att se upplösningen. Och det blev spännande. Otroligt att det, efter 9 mils åkning, bara skiljer ett par fjutiga centimeter! Jag hejade visserligen på Jerry Arhlin men Jörgen Brink var min anrahandsfavorit så jag blev glad ändå. Och det är alltid skoj när segern går till en svensk!

Så sjukt coolt!

Någon gång skulle jag vilja åka vasaloppet. Fast jag ska nog börja med att prova kortvasan ller tjejvasan eller något sånt, känns lite dumt att kötta på med den långa direkt. Kanske något att klura på till nästa års vasalopp...

I min resa genom världen har det inte gått jättemycket framåt. Jag började på en bok från Egypten men kände mig otroligt oengagerad och osugen på den så jag la ner den faktiskt. Säger inte att jag inte kommer ta upp den igen men just nu är den inte aktuell.

Istället har jag läst lite bokrealitteratur. Först ut var Min Mamma Är Död av Claes Britton. Det är en verklighetsskildring och handlar om hur Claes mamma blir sjuk och dör i cancer och hur Claes handskas med det. Den börjar ganska lovande, man får vara med när under hela sjukdomstiden men sedan vet jag inte riktig tvad som hände. Ungefär halvvägs in i boken dör mamman och sedan vet jag inte ritkigt vad tanken med boken är. Britton intervjuar en kvinna som jobbar med dödsjuka människor och hur deras syn på döden ser ut. Vi får också veta att det tog långtid fr Britton att acceptera sorgen. Men det kändes bara märkligt att boken, som skulle handla om hans mamma och hennes sjukdom och död, istället handlade om andras,och hans egen, syn på död. Men den var intressant och berörde i alla fall till viss del. Betyg en svag 3a av 5, 4 av 10.

Onödig fakta: Det är Claes riktiga mamma som syns på bilden. Det är en bild på sista gånge hon badade. Sorgligt men vackert!

Därefter läste jag Vi i Villa av Hans Koppel.(Många svenska böcker i rad nu, men det fanns mycket av den varan på bokrean, det är därför.) Jag har läst en annan bok av Hans Koppel (vilket är den pseudonym som Petter Lidbeck använder när han skriver vuxenromaner), Kungens födelsedag hette den, och jag gillade hans sarkastiska och lite småpolitiska sätt att skriva på. Den här boken handlar om Anders, en typisk medelsvensson som bor i villa och tävlar med alla grannar om att ha det finast, har vovve och en vacker fru och fin dotter, spelar innebandy och vänsterprasslar. Dock är det inte bara frid och fröjd då de andra barnen i området och skolan bestämmer sig för att mobba Anders dotter Anna. Andrs bestämmer sig för att ta saken i egna händer... Jag gillar boken. Den skildrar den tragiskt gråa tristess som vissa kallar vardagen, det sandlådebeteende som så ofta infinner sig i svenssonområden och hur långt en förälder är villig att gå för sitt barn. Den är kanske inte brilliant men den är absolut bra. 3 av 5, 5 av 5.

Nu är jag dock igång igen med min världsomläsning. Jag läser en novellsamling av Alice Munro, alltså befinner jag mig i Kanada. Visserligen är några av mina favoritböcker, de om Anne På Grönkulla, skrivna av en kanadick, Lucy Maud Montgomery, men jag tyckte att jag skulle läsa nya böcker så långt det är möjligt på denna resa alltså blev det Alice Munro istället. Och efter en novell gillar jag det, får se om jag känner likadant efter 5.

nu ska jag äta något, sen ladda inför sänggång eftersom det är en tidig morgon imorgon!