2 böcker, 1 3 på 3

Det här med bloggandet går verkligen upp och ner. Jag vill egentligen att det ska vara mer upp än ner men tyvärr är jag en väldigt bekväm, på gränsen till lat, varelse som helt enkelt inte få rtummen ur och gör det. Därför är det ofta ganska långt mellan mina inlägg. Så nu vet ni det!

Men nu är jag här och ska därför passa på att skriva om lite böcker jag läst. Först ut är Dagar Utan Hunger av Delphine De Vigan. Det är en bok som sekwa gett ut och det är anledning nog att läsa den. Har sekwa gett ut en bok är den bra, så enkelt är det.

Den här boken handlar om Laure som är 19 år och allvarligt sjuk i anorexia. Hon har gått med på att läggas in på sjukhus för att gå upp i vikt, främst eftersom hon är så svag att hon trillar ihop när hon går och för att hon har så lite fett i kroppen att hon varken kan sitta eller ligga utan smärta. Men hon har bestämt sig att enbart gå upp så mycket i vikt att hon får tillbaka krafterna och kan fortsätta svälta sig. Men något händer på kliniken och vi som läsare får följa hennes långsamma väg mot ett hälsosammare liv.

De Vigan är själv anorektiker (med ätstörningar är det inte så att man blir frisk, utan mer sommed ett beroende nästan, att det bara ligger vilande och under kontroll resten av livet) och delar av boken är säkert självupplevda. I alla fall är det tydligt att författarinan vet vad hon skriver om eftersom många av de känslor och tankar som beskrivs är mycket svåra att förstå och förklara för någon som inte varit i det. Det är en stark bok, en naken bok och en bok som berör. Som läsare får vi verkligen komma nära Laure och se hennes innersta tankar och känslor. Det är snyggt, det är starkt och det är bra! 4 av 5 och 7 av 10. Det här var dessutom en av mina 3 på 3. Känns gött att den redan är avklarad!

Dessutom har jag gjort något så ovanligt som betat av en bok på min världsomläsning! Boken hette Annie John och är skriven av Jamaica Kincaid från Antigua. Jag har inte helt bestämt mig för om Antigua och Baruba räknas här, lite trixigt med kvalificeringen av ett land, men det får jag återkomma till, nu är det boken det handlar om.

Det är en liten nätt bok som handlar om Annie John och hennes uppväxt på Antigua. Vi får följa henne i glimtar från när hon var liten och lite mer kontinuerligt när hon är 12 år och uppåt tills hon drar vidare för att skriva sin egen historia. Boken handlar om klyftan som blir mellan vissa mödrar och döttrar i tonåren och hur det radikalt förändrar så myclet. Annie hade en väldigt nära och kärleksfull relation med sin mor men när hon blir större byts den snabbt ut mot något helt annat. Det förändrar allt för Annie, värs värld rämnar runt om kring henne. Det får konsekvenser som sprider sig som ringar på vattnet och som en dag leder till det oundvikliga.

Det är väldigt intressant att läsa om hur livet på Antigua var för ca 50 år sedan. Det är också intressant att läsa om det komplexa förhållande Annie har till sin mor och hur det har format och fortsätter forma henne. Jag tycker det var ganska trevlig läsning om än inte livsomvälvande. 3 av 5 och 5 av 10.

Antigua är så litet att det inte ens syns på kartan... Men läst är det ändå!

Jag hade tänkt skriva om lite annat smått och gott men nu pallar jag faktiskt inte skriva mer. Ni får nöja er med det här och om det jag tänkt skriva v ar viktigt lär jag ju ta upp det i något annat inlägg. På återseende!

Vad hände?

Jag vet inte. Det är svaret på frågan som titeln på detta inlägg ställer. Jag vet inte varför det dröjt så förbenat länge mellan inläggen den senaste tiden. Jag tror inte ens jag har någon vettig ursäkt. Därför kommer jag inte snickra ihop någon utan bara erkänna att jag inte vet...

Men nu är jag tillbaka, och förhoppningsvis med besked. Sedan jag skrev senast har det hänt en hel del! Vi har fått sommarjobb, jag här läst en del böcker, köpt en del böcker, blivit friskare, blivit sjukare igen, jobbat på två olika jobb, varit i fjollträsk på möhippa och en massa, massa mer. Men jag tänker inte ens försöka skriva om allt här utan bara skriva kort om de böcker jag avverkat på min värlsdomläsning och kanske om någon annan bok också, det visar sig.

Jag har avverkat Kina. Valet föll på Kortfattad Engelsk Kinesisk Ordbok För Älskande av Xiaolu Guo. Den handlar om en kinesisk ung kvinna som kommer till London för att lära sig engelska under ett år. Hon känner sig väldigt ensam och vilsen i denna nya värld hon befinner sig i och det är säkert en anledning till att hon faller så total för en äldre man. Efter en väldigt kort tid flyttar hon ihop med honom och boken handlar om deras korta och mycket speciella kärekshistoria.

Boken är inte skriven på korrekt engelska utan så som en kinesisk ung kvinna som just lärt sig engelska skulle skriva. Jag läste boken på svenska men översättningen är sp klart inte heller den korrekt. Detta ger ett djup till boken som annars hade varit ganska trivia och ytlig. Den får en svag 3 av 5 och 5 av 10.

Dessutom har jag läst En BLomma i Afrikas Öken av Waris Dirie. Det är en bok jag läst innan men som jag nu läst igen eftersom Waris är född i Somalia och jag kommer ihåg boken som bra. Dock blev inte omläsningen riktigt lika fångande och bra som jag hoppats men det är ett intressant ämne och verklighetsbaserat är trevligt. Betyg svag 3 av 5 och 4 av 10.

jag har läst en del andra böcker också, bland annat Honungsbiets Hemliga Liv. Jag har sett filmen innan och gillade så mina förväntningar på boken var ganska höga. Tyvärr möttes de inte helt. Det är inte en dålig bok, tvärt om, men filmen är, trott eller ej, bättre. Men jag gillar den ändå! 3,5 av 5 och en stark 6 av 10.

Jag har läst fler böcker men det här är de böcker jag kommer ihåg just nu. Nu ska jag återgå till min sjukbädd. (Japp, jag är tillbaka i den med en hosta från en annan värld och huvudvärk som inte är att leka med) Vi hörs igen snart hoppas jag!

Segt

Ojojoj, vad dött det var här. Jag ber verkligen om ursäkt. Problemet är inte att jag inte har något att skriva om, även om jag inte har tonvis med inspiration så har jag i alla fall lite, utan att jag inte har orken. Tid lider jag inte heller brist på, slutar tidigt nästan varje dag och har inte jättemycket för mig egentligen, men ork, där tryter det! Jag kommer hem, äter något, läser posten om jag fått någon, lägger mig i sängen och kollar mail ocg facebook och deckar sedan och sover tilla jag ska gå upp nästa morgon. Jag har inte ens känt för att läsa. Men idag är det ju 6e juni och därför är jag ledig, mycket välbehövligt. Och en ledig dag har en massa timmar så idag orkar och hinner jag uppdatera här.

På boksidan är det mörkt. Jag sitter fast väldigt hårt i Italien, inte så mycket för att det är ett så fantastiskt land, även om det är det, inte heller för att det är en dålig bok, för det tror jag inte att det är, antagligen på grund av samma anledning som fått resten av mitt liv att stå stilla ett tag, orken, men också på grund av att boken inte fångat mig alla. Jag har inte grepp om den elle rvar den är på väg eller vad den vill säga. Att det dessutom är en 700 sidor lång bok talar emot den. Sitter jag fast efter dryga 100 så lär resten inte bli helt lätt... Men jag ger inte upp! Jag ska komma igenom, men det lär dröja.

Under tiden har jag läst en svensk bok som heter Malin från Skaftnäs, en bok som består av olika blogginlägg och krönikor som Mailn Wollin, aka fotbollsfrun. Uppläget är ganska lkt det som Martina Haag har i sina böcker förutom att den här boken inte är kronologisk. De har ett ganska likt sätt att skriva på med stora doser av humor och självdistans. Jag gillar den här boken, dock inte lika mycket som jag gillar Martina Haags böcker. Men vill du ha en lättsam och rolig bok att läsa lite snabbt är det här ett bra val. Betyg 3 av 5, 6 av 10.

Idag har jag äntligen fått lägenheten städad. Här är så fint och luktar så gott men tyvärr känns det som om jag kunde städa lika mycket till och ändå ha en suprdammig lägenhet efter 1 timme. Svarta bänkskivor är otroligt irriterande!!!

I övrigt händer inte mycket, jag jobbar hårt på att bli av med förkylningen som har haft mig i sitt grepp sedan jag minns inte när, jobbar hårt på jobbet, ser med förväntan fram emot några lediga dagar, ser fram emot spännande sommarjobb, har höga förväntningar på fotbolls-EM som snart kickar igång, längtar efter OS, håller på att titta mig igenom Grey's anatomi och vill helst av allt ha riktig sommar NU!

Varning!

Vill här utfärda en varning till alla som läser denna blogg. Hade du tänkt läsa boken Click, Click av Joyce, June och Paula Kavanugh? Tänk om! Jag tänker säga ytterligare 4 ord om boken. Dålig bok! Läs ej!!! Betyg 1 av 5 och 1 av 10.

Jag gick till doktorn i fredags. Jag fick upbringa allt mod jag hade i kroppen för att göra det men jag gjorde det och det var faktiskt inte så farligt. Men jag fick inte mycket svar. Dock fick jag medicin, en mot inflamerade luftrör ochenmot hostan. Den mot inflamationen är maracaspiller, ni vet sådana kapslar som innehåller små bollar med medicin? Tycker de är lite otäcka för det låter lite som en maracas precis när man sväljer dem. Hostmedicinen får endast tas inför natten eftersom man blir lite coco av den. Tyvärr blir jag även illamående och yr av den, men den hjälper i alla fall lite mot hostan! Så nu har jag 7 dagar kvar av kuren, fungerar det inte måste jag tillbaka. Så nu håller jag alla tummar jag kan och hopps slippa gå tillbaka!

Har tänkt igenom boken. Den får en 0 av 5 och 0 av 10. Var inte värd den extrapoängen trots allt. Och boken representerar Irland. Känns orättvist mot Irland att få en så dålig bok men nu är den läst och det är svårt att göra något åt det. Sorry, Irland!

Skottland

Det blir långt mellan inläggen nu. Men här kommer ett i alla fall. Skottland är nu utläst!
Mitt val för detta eminenta land föll på sir Arthur Conan Doyle och Sherlock Holmes. Och jag är väldigt nöjd med mitt val!

Jag har alltid trott att Sherlock Holmes skulle vara lite svårläst. Att språket skulle vara gammeldags och svårt, ämnena tunga och karaktärerna svårtillgängliga. Men jag hade fel. Kanske beror det på att jag tittat på tv-serien Sherlock Holmes och därför har en bild av hur Holmes är, kanske inte, vad vet jag. Men när jag läser boken så är tv-seriens Sherlock och bokens Sherlock väldigt lika, de befinner sig bara i olka tidsåldrar. Och eftersom jag älskar Sherlock i serien så har jag en böjelse för honom även i boken.

Boken i sig heter The Adventures of Sherlock Holmes och är 12 korta berättelser om Holmes och hans äventyr. Jag köpte den för en billig slant på bokrean och jag ångrar mig inte. Det är lättillgängligt, trevligt, spännande, roligt och underhållande. Jag gillade det väldigt mycket! Jag kan förstå att böckerna och Sherlock blivit så populära. Har du inte läst dem så rekomenderar jag dig att göra det, jag blev i alla fall positivt överraskad! Betyg 4 av 5, 8 av 10!

Nu vet jag inte rikgit vad jag ska läsa... Har så många böcker jag är sugen på men jag vet inte vilken jag är mest sugen på, och ska jag ta ännu en världsresebok eller ska jag läsa en annan för skoj skull? Mycket att tänka på i en världsomläsares värld...

Annars flyter livet på. Det jobbas och umgås med vänner och njuts av solen och städas alldeles för lite, hostan börjar släppa och jag börjar känna mig som människa igen, i alla fall nästan.

Nigeria (Biafra)



Om ni tittar noga på bilden ser ni att jag färgat in Biafra också. Eftersom boken till stor del handlar om BIafra tyckte jag inte att det var mer än rätt.

Det har tagit tid men nu är Nigeria slutläst. Boken heter En Halv Gul Sol och är skriven av Chimamanda Ngozi Adichie. Den handlar om inbördeskriget i Nigeria som ledde till bildandet av Biafra och upplösandet av den samma.

I boken får vi följa Olanna och hennes tvillingsyster Kainene. De är så olika varandra som två systrar kan bli. Den ena är vacker och graciös och god, den andra anses ganska ful, rättfram och cynisk. Vi får också lära känna Richard, en vit engelskman som faller pladask för Kainene, Odenigbo, som faller lika hårt för Olanna, och Ugwu, Odenigbos unga tjänstepojke som försöker ha en normal ungdom i en onormal tid.

Boken skildrar fruktansvärda förhållanden och hemskheter. Mycket av hemskheterna är pga de vitas översitarattityd och "vi vet bäst"-attityd. Men självklart är allt inte "den vita mannenes" fel. Det är så mycket som är så fel och hemskt i denna boken. 

Detta är anledningen till bokens namn, Biafras flagga.

Den är välskriven och mycket intressant och bra. Kanske lite väl långsam ibland, den hade kunnat vara betydligt kortare. De 678 sidorna känns lite för mycket. Det är en bok som öppnar ögonen på läsaren och får dem att inse hur hemskt ett krig verkligen är, för båda sidor. Betyget blir en stark 3a av 5 och 5 av 10.

Så fruktansvärt! Att det får lov att gå så långt.

De senaste två dagarna har jag spenderat i sängen. Jag har en så förbenat envis förkylning som vägrar släppa så nu tog jag mig tid och jobbade på att den skulle ge med sig. Det har gått någerlunda. Jag hostar fortfarande, speciellt på morgonen, kvällen, natten och mitt på dagen, men annars känns det bättre. Jag har pallat upp sängen så att jag i princip halvsitter och det tror jag har hjälpt. Så nu är det bara det sista som jag ska bli kvitt. Dock känner jag att jag måste träffa folk idag så jag struntar snart i mitt sängläge och drar till Örkelljunga för att fira in våren med systra mi och hennes gube. Det ska bli trevligt att få prata med någon annan än mig själv.

Apropå hosta, har någon något bra tips på fungerande hostmedicin? Jag har Bisolvon hemma men det fungerar inte ens nämnvärt. Helst receptfritt för jag pallar inte gå till doktorn.

Vatten över huvudet?

Igår satt jag och googlade runt på författare från märkliga länder. Det visade sig vara ganska nedstämmande läsning. Jag kollade runt i de sydamerikanska länderna och det var förvånansvärt få av de författarna som var översatta. De behöver ju inte vara på svenska, men engelska underlättar otroligt eftersom min spanska är i det närmsta obefintlig! Och det är inte bara de små länderna som Surinam och Guyana som är svåra, Bolivia visade sig också bli knepig.

Men, men, jag är inte där än. Jag har fortfarande en hel del böcker på min läsa-lista. Men ja börja inse just hur stort det här projektet är. Ha jag tagit mig vatten över huvudet?

Tiger

Serbien är nu klart! Boken hette Tigern i Galina och är skriven av Téa Obrecht och är henne debutroman.

Det handlar om en ung kvinna och henne relation till sin morfar men även om morfaderns uppväxt och varför människro runt omkring honom var som de var. Det är svårt att sätta fingret på vad boken handlar om men det finns en tiger, Djungelboken är ständig närvarande, en man som inte kan dö dyker upp och kriget är aldrig långt borta.

Det är en bok som tar ett tag att komma in i men när man väl kommit igång lever man i den, nästan sagolika, värld som Obrecht målar upp. Jag uppsakattade boken även om jag inte älskade den. Den var intressant och välskriven. 3 av 5, 5 av 10.

Ten Boom

Elnis hade en hel del böcker att välja mellan men eftersom jag är ute på en världsomläsning så valde jag enbart mellan de böcker som kom från olästa länder. I hyllan hittade jag en bok som hette The Hiding Place skriven av en kvinna som heter Corrie (Cornelia) Ten Boom. Det visade sig att hon kommer från Nederländerna och dessutom verkade boken bra så valet var givet, Ten Boom it is!

Det är en verklighetsskildring över Corries liv och gärning. Corrie föddes i Amsterdam men växte upp i Haarlem. Hennes far var klockmakare och även hon utbildade sig till det så småningom. När andra världskriget slog till i Nederländerna engagerade sig Corrie, först endast i liten skala men sedan mer och mer seriöst och storskaligt, i undergroundrörelsen och hjälpte massor av judar att hitta gömställen. ÄVen i det huset där hon bodde tillsammans med sin åldrige far och sjukliga syster gömde de judar. Efter ca 1,5-2 år blev de upptäckta och Corrie och hela hennes familj blev skickade till fängelse och sedan koncentrationsläger.

Hålet i väggen är gjort endast så att besökare på museet lättare ska kunna se hur det såg ut! Det här är alltså the actual hiding place i Corries rum.

Corrie är en kristen författare och även om jag inte är ett stort fan av kristna böcker måste jag säga att det här var en bra bok. Det var en hel del kristet i den men itne så där sliskigt och fjantigt som det så ofta blir utan verkliget och jobbigt men ändå otroligt. Hon och hennes familj praktiserade en sådan otroligt tro att det är svårt att hitta någon att jämföra med. De litade så totalt på Gud i även de absolut mörkaste och mest desperata tillfällena att en annan nästan skäms.

I det här lilla rummet gömde sig nästan 10 personer under razzian mot det Ten Boomska hemet.

Det är ett spännande och fantastiskt liv Corrie levde, men även jobbigt och hon delar allt med oss som läsare. Verklighetsbaserade böcker är antingen väldigt bra eller halvkassa och den här tillhör den förra kategorin. Läs den om du inte redan har gjort det! En väldigt stark 4 av 5 och 8 av 10!

Jag lånade lite böcker på bibblan innan jag åkte till skottland. Flera av dem var på snabblån, vilket innebär att de ska vara tillbaka inom 2 veckor. De skulle varit inne i möndags förra veckan, i torsdags denna vecka fick jag en räkning på två av dem. De är alltså endast 10 dagar sena och de skickar redan ut räkningar. Helsingborgs Bibliotek börjar bli desperata!

En gata i Skottland

Jag tänker att det är trevligare att läsa många kortare inlägg än ett jättelångt så därför kommer här ännu ett kort inlägg.

Efter den lite tyngre Disgrace kände jag att jag ville ha något glatt, mysigt, och trevligt istället. Elnis hade en hel radda med böcker av Alexander McCall Smith och det råkar vara så att han är född i Zimbabwe! Så mitt val föll på Espresso Tales, andra dele i serien om människorna på Scotland Street 44.

Precis som den första är det här en väldigt mysig bok som ger en mysig läsupplevelse. Männsksorna är inte bara trevliga utan det finns ett par stycken karaktärer som är ritkigt störiga, och det gillar jag. Dessutom känns karaktärerna verkliga och troliga och det är det inte många som lyckas med. Jag gillade ettan men tvåan är nästan ännu bättre, för det här är en sådan berättelse som blir bättre ju längre in i den man kommer! 4 av 5 och 7 av 10!

Två flugor i en smäll

Som ni alla vet håller jag på med en världeruntomläsning. Vad ni kanske inte vet är att jag planerar att även läsa en bok från varje nobelprisvinnare. De har ju vunnit av en anledning. När jag var i Skottland smygstartade jag lite genom att läsa J.M. Coetzee. Han är inte den första nobelpristagaren jag läser men han får nog ändå bli den första officiella i min strävan efter att läsa dem alla.

Boken jag läste heter Disgrace och är alltså skriven av J.M. Coetzee. Den handlar om en historiaprofessor som har ett förhållande med en student och därför blir avstängd från universitetet. Han flyttar då hem till sin dotter ute i buschen på obestämd tid. Allt är frid och fröjd tills det en dag dyker upp två män och en ung pojke på gården...

Det är en intressant bok som behandlar många svåra ämnen. Apartheid, omvänd apartheid, moral, kärlek, lust, förlåtelse. En hel rada olika ämnen helt enkelt. Det är inte alltid helt lätttillgängligt eller enkelt att läsa men det är givande och intressant. Jag gillar det, men jag älskar det inte. En svag 3 av 5 och 5 av 10.

Typan

Japan är nu slut. Det tog ett tag, men mest för att jag inte har läst särskilt mycket i veckan, har tittat på film istället... Men nu är boken slut i alla fall. Jag läste en novellsamling med 5 noveller om musik och skymning av Kazuo Ishiguro som heter Nocturner. Det är en vacker och finstämd samling noveller som berör musik och kärlek på ett fint sätt. Mysig läsning men inget extraordinärt. Svag 3a av 5 och 4 av 10.

Eftersom det gått lite segt för mig att läsa den här veckan passade jag på att läsa lite Tyskland så här på mogonkvisten! (För er är kanske kvart i två inte morgon men jag tillät mig själv att sova tills jag vaknade idag och jag vaknade inte förns kvart i tolv, så då är ju kvart i två morgon.;-)) Det blev en kort liten saga av Johann Wolfgang von Goethe som, lämpligt nog, heter Sagan. Vad den egentlgien hanldar om får varje läsare själv bestämma men några av ingredienserna är två irrbloss, en krävande flod, en svag jätte, en färjkarl, en man med en gudomlig lykta och en vacker lilja... Det var inte otrevlig läsning men om den had evarit längre vet jag inte om jag hade orkat mycket mer. Men nu var det en kort liten saga som slank ner ganska lätt. Det kommer mer Tyskland längre fram men det får ändå bli den här som blir mitt bidrag till världsomseglingen. Betyg 2 av 5, 3 av 10.

I veckan har jag börjat att titta igenom alla Harry Potter-filmerna, jag har sett de första fem. Trevlig tittning tycker jag, lagom spännande, hyfsat välgjort och fantasieggande. Så nu blir det film nr. 6!

Nam

Efter väldigt lång väntat och längtan har jag äntligen avverkat Vietnam. Första gången jag hörde talas om den här boken är minst ett år sedan och sedan dess har jag velat läsa den. För ett par månader sedan ställde jag mig i kön på biblioteket för att få låna den och igår fick jag den äntligen i mina händer. Idag är den slut.

Boken ifråga heter Ru och är skriven av Kim Thúy. Det är en resa genom Kims minnen och liv. När hon var 10 år flydde hon och hennes familj med båt från Vietnam för att till sist hamna i Kanada. Det är inte en kronologisk ordnad bok, utan snarare ett flöde av minnen som fått fritt flöde över pappret. Det är vackert, välskrivet och det berör. Jag gillar det. Och gissa vilket förlag? Helt rätt, the one and only, [sekwa]! En VÄLDIGT stark 4 och 7 av 10.

Nu är frågan vart jag vill resa nu?... jag har en hel del länder att välja mellan... Jag tror det beslutet får vänta tills efter maten, som idag kommer från Gorby.

La Gräs

Nu har jag kommit hem från Grekland. Här kommer min reseskildring:

Theodor Kallifatides tog mig till Grekland genom sin självbiografiska bok Det Gångna är Inte En Dröm. Theodor är född under en väldigt turbulent tid i Grekland och skriver om sin barn- och ungdomstid i Molai och Athen. Det är verkligen inte en lätt barndom. Det är fängslade, torterade och misshandlade fädrar och brödrar, fattigdom och flykt. Ändå var det en lycklig barndom, i alla fall är det det intrycket jag som läsare får. Det är en trevlig bok. Man får se så mycket av Greklands historia som jag inte visst så mycket om innan. Det är en bra och riktigt trevlig bok, uppfriskande med en biografi! Betyg 3 av 5 och 5 av 10.

Igår fick jag hem tre böcker som jag är otroligt sugen på. Den fantastiska boken Extremt Högt Och Otroligt Nära, svårt att låta bli att slita upp den och sluka omedelbart, en bok i formatet excess som heter Begravningsplatsen i Prag och är skriven av en italienare och så en barnbok som de precis gjort en hyllad film av! Åh, jag är sugen!:-D

Sjukdag

Vaknade alleles varm, hostig och krasslig imorse, så idag har varit en sjukdag. Det är ganska tråkigt att bara vara hemma och försöka bli frisk, men men, det behövs det också! Jag har i alla fall haft tid till att titta ikapp på några serier jag följer på svtplay, alltid något.

Jag har också hunnit med att resa igenom ett land. Jag har varit i Marocko. Boken heter Min Mamma och är skriven av Tahar Ben Jelloun. Han är tydligen en stående kandidat till nobelpriset och eftersom boken var på bokrean slog jag till.

Boken handlar om Tahars mamma och hur hon långsamt försvinner in i alzheimers dimmor. Han beskriver sin sorg men även känslan av maktlöshet och frustration som de anhöriga känner. Boken tar oss också igenom Tahars mammas liv och allt hon gått igenom. 3 gånger har hon blivit bortgift med män hon inte kände sedan innan, alla tre dog innan henne, Hon har sett och upplevt så mycket av Marockos historia från första parkett. Det är en intressant och bra bok. Välskriven, om än lite långrandig ibland. Jag vill gärna åka till Marocko på riktigt någon gång och få se alla platserna live. En bra bok helt enkelt! 3 av 5, 5 av 10.

Eftersom jag fortfarande är väldigt hostig och ganska varm lutar det åt ännu en sjukdag... Vi får se, jag hoppas verkligen slippa!

Kroatien

Läser en bok av en svensk författare som inte är toppenbra så jag klämde in en bok från Kroatien. Boken heter Katt i Warsawa och är skriven av Slavenka Drakulic. Det är ett gäng fabler berättade av djur som handlar om kommunismen, dess konsekvenser och fall. Det var en bra bok med en hel del nya infallsvinklar och saker som jag, som aldrig levt under kommunism, aldrig tänkt på. En bra bok, om än inte brilliant. 3 av 5, 4 av 10.

Vi avslutade just vårt årsmöte i församlingen, verkligen spännande... SÅ nu förtjänar jag en mysig kväll med Soffipropp och melodifestival! Adios amigos!

Kanada

Visserligen läst jag ut Kanada för ett par dagar sedan men jag har inte hunnit färglägga Kanada förns nu så därför kommer inlägget nu.

Boken hette alltså För Mycket Lycka och är skriven av Alice Munro. Det är en novellsamling med 10 olika noveller. De handlar alla, på ett eller annat sätt, om starka kvinnor som befinner sig vid olika vägskäl i livet. Det var trevlig och välskriven läsning. Jag gillar novellformen eftersom det är som att få läsa en massa olika böcker av samma författare fast det går snabbare än om det faktiskt varit böcker. Jag gillar noveller och jag gillar de här novellerna! 4 av 5 och 8 av 10!

Li...banon!

Man ska inte blogga när man är trött och helt slut i huvudet. Jag lyssnade ju på Profeten av Kahil Gibran. jag var säker på att det var en bok som skulle ge mig ett nytt land att stryka men fick, som ni säkert vet, för mig att han var från Lybien och det har jag ju redan rett ut. Men igår när jag pratade med Spandex och Issepisse så sa jag vad det stod på baksidan av skivfodralet: libanesisk-amerikansk. Då plötsligt insåg jag att det inte alls innebar att han kom från Lybien, för kommer man från Lybien är man ju libyer. Så jag gick hem och googlade Kahil Gibran, och mycket riktigt, han är libanes, alltså från Libanon! Så bam! ett land till är struket!

Liby...va?

Här tyckte jag att jag varit duktig och läst en bok från Libyen medans jag diskade (alltså hörde jag på den.). Sätter mig här vid datorn för att blogga in det men inser när jag skriver den tänkta tteln på inlägget att jag redan läst en bok från Libyen! Var tvungen att gå tillbaka för att komma på vilken det var, så stående intryck lämnade den boken på mig. Men men, nu har jag läst/hört två böcker från Libyen så nu är Libyen verkligen avklarad!

Jag köpte Profeten av Kahlil Gibran för en väldigt billig peng på adlibris och insåg inte förns den damp ner i brevlådan att det var en ljudbok. Lyssnar inte så mycket på ljudböcker men idag, när jag hade södra Sveriges högsta berg, bestående av disk, framför mig så slängde jag den i skivspelaren och lyssnade. Den var filosofisk och djup, kanske inte optimalt när man diskar. Välskriven tycker jag nog också att den var, och inte alls så pretentiös som vissa böcker av en viss brasiliansk herre kan vara. Dock var det ibland så vackra formuleringar att man inte var riktigt säker på vad det var han sa egentligen och om man verkligen höll med. Det är en bok som definitivt kräver minst en lyssning till. Men intressant och vacker tycker jag nog. Betyg 3 av 5, 5 av 10.

Man kan tycka att den lilla symbolen nere i högra(?) hörnet skulle vara en ledtråd om vilket medie det är, men nej, något sådant banalt visar Celie inget intresse för.

Kanada är än så länge väldigt trevligt. Lever helt klart upp till förväntningarna!

Annars har jag, som sagt, arbetat mig igenom ett enormt berg av disk, bakat en pizza till utflykten imorgon, diskat pantflaskor så jag har något att dricka ut imorgon, handlat, plockat undan och läst lite sedan jag kom hem idag. Och eftersom eleven jag jobbar med på eftermiddagen hade fått kvarsittning, och sagda elev inte klarar av ansvaret att sitta ensam och de som skulle genomföra kvarsittningen var upptagna på annat håll, så fick även jag kvarsittning. Så jag var inte hemma förns vid fyratiden. Då hade jag varit utanför hemmets trygga vrå i typ 11 timmar. En vanlig dag hade jag lagt mig ner och sovit en stund, men idag var ingen vanlig dag eftersom imorgon inte är en vanlig dag alltså har jag inte haft en lugn stund sedan jag kom hem. Men snart stupar jag i säng för att orka med en lika intensiv dag imorgon!

Hejsan hoppsan!

Vasaloppssöndag, det är en härlig söndag! Ställde klockan på halv åtta för att få vara med från början. Tyvärr fick jag gå vid elva för då började det i kyrkan men jag smet upp igen efter en stund för att se upplösningen. Och det blev spännande. Otroligt att det, efter 9 mils åkning, bara skiljer ett par fjutiga centimeter! Jag hejade visserligen på Jerry Arhlin men Jörgen Brink var min anrahandsfavorit så jag blev glad ändå. Och det är alltid skoj när segern går till en svensk!

Så sjukt coolt!

Någon gång skulle jag vilja åka vasaloppet. Fast jag ska nog börja med att prova kortvasan ller tjejvasan eller något sånt, känns lite dumt att kötta på med den långa direkt. Kanske något att klura på till nästa års vasalopp...

I min resa genom världen har det inte gått jättemycket framåt. Jag började på en bok från Egypten men kände mig otroligt oengagerad och osugen på den så jag la ner den faktiskt. Säger inte att jag inte kommer ta upp den igen men just nu är den inte aktuell.

Istället har jag läst lite bokrealitteratur. Först ut var Min Mamma Är Död av Claes Britton. Det är en verklighetsskildring och handlar om hur Claes mamma blir sjuk och dör i cancer och hur Claes handskas med det. Den börjar ganska lovande, man får vara med när under hela sjukdomstiden men sedan vet jag inte riktig tvad som hände. Ungefär halvvägs in i boken dör mamman och sedan vet jag inte ritkigt vad tanken med boken är. Britton intervjuar en kvinna som jobbar med dödsjuka människor och hur deras syn på döden ser ut. Vi får också veta att det tog långtid fr Britton att acceptera sorgen. Men det kändes bara märkligt att boken, som skulle handla om hans mamma och hennes sjukdom och död, istället handlade om andras,och hans egen, syn på död. Men den var intressant och berörde i alla fall till viss del. Betyg en svag 3a av 5, 4 av 10.

Onödig fakta: Det är Claes riktiga mamma som syns på bilden. Det är en bild på sista gånge hon badade. Sorgligt men vackert!

Därefter läste jag Vi i Villa av Hans Koppel.(Många svenska böcker i rad nu, men det fanns mycket av den varan på bokrean, det är därför.) Jag har läst en annan bok av Hans Koppel (vilket är den pseudonym som Petter Lidbeck använder när han skriver vuxenromaner), Kungens födelsedag hette den, och jag gillade hans sarkastiska och lite småpolitiska sätt att skriva på. Den här boken handlar om Anders, en typisk medelsvensson som bor i villa och tävlar med alla grannar om att ha det finast, har vovve och en vacker fru och fin dotter, spelar innebandy och vänsterprasslar. Dock är det inte bara frid och fröjd då de andra barnen i området och skolan bestämmer sig för att mobba Anders dotter Anna. Andrs bestämmer sig för att ta saken i egna händer... Jag gillar boken. Den skildrar den tragiskt gråa tristess som vissa kallar vardagen, det sandlådebeteende som så ofta infinner sig i svenssonområden och hur långt en förälder är villig att gå för sitt barn. Den är kanske inte brilliant men den är absolut bra. 3 av 5, 5 av 5.

Nu är jag dock igång igen med min världsomläsning. Jag läser en novellsamling av Alice Munro, alltså befinner jag mig i Kanada. Visserligen är några av mina favoritböcker, de om Anne På Grönkulla, skrivna av en kanadick, Lucy Maud Montgomery, men jag tyckte att jag skulle läsa nya böcker så långt det är möjligt på denna resa alltså blev det Alice Munro istället. Och efter en novell gillar jag det, får se om jag känner likadant efter 5.

nu ska jag äta något, sen ladda inför sänggång eftersom det är en tidig morgon imorgon!