Visar inlägg med etikett Sydamerikansk Literatur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sydamerikansk Literatur. Visa alla inlägg

söndag 30 september 2012

Färdigtuggat

Jag har haft två veckor som varit helt fullbokade bakom mig så läsningen har blivit lidande. Jag började på Isabel Allendes bok Ödets Dotter men kom liksom inte igång. Men jag har läst Karriär och köksbesvär av Sophie Kinsella. Den var som de flesta andra av Kinsellas böcker, rolig, lättläst och feelgoodig på ett förutsägbart och romantiskt sätt. LAgom när man varken hinner eller orkar läsa. 3 av 5, svag 5 av 10.

Men nu är jag sugen igen för nu har jag börjat på Drömbokhandeln. Har läst knappt 200 sidor och so far är det riktigt trevligt! Återkommer när jag vet mer!

måndag 10 september 2012

2 böcker, 1 3 på 3

Det här med bloggandet går verkligen upp och ner. Jag vill egentligen att det ska vara mer upp än ner men tyvärr är jag en väldigt bekväm, på gränsen till lat, varelse som helt enkelt inte få rtummen ur och gör det. Därför är det ofta ganska långt mellan mina inlägg. Så nu vet ni det!

Men nu är jag här och ska därför passa på att skriva om lite böcker jag läst. Först ut är Dagar Utan Hunger av Delphine De Vigan. Det är en bok som sekwa gett ut och det är anledning nog att läsa den. Har sekwa gett ut en bok är den bra, så enkelt är det.

Den här boken handlar om Laure som är 19 år och allvarligt sjuk i anorexia. Hon har gått med på att läggas in på sjukhus för att gå upp i vikt, främst eftersom hon är så svag att hon trillar ihop när hon går och för att hon har så lite fett i kroppen att hon varken kan sitta eller ligga utan smärta. Men hon har bestämt sig att enbart gå upp så mycket i vikt att hon får tillbaka krafterna och kan fortsätta svälta sig. Men något händer på kliniken och vi som läsare får följa hennes långsamma väg mot ett hälsosammare liv.

De Vigan är själv anorektiker (med ätstörningar är det inte så att man blir frisk, utan mer sommed ett beroende nästan, att det bara ligger vilande och under kontroll resten av livet) och delar av boken är säkert självupplevda. I alla fall är det tydligt att författarinan vet vad hon skriver om eftersom många av de känslor och tankar som beskrivs är mycket svåra att förstå och förklara för någon som inte varit i det. Det är en stark bok, en naken bok och en bok som berör. Som läsare får vi verkligen komma nära Laure och se hennes innersta tankar och känslor. Det är snyggt, det är starkt och det är bra! 4 av 5 och 7 av 10. Det här var dessutom en av mina 3 på 3. Känns gött att den redan är avklarad!

Dessutom har jag gjort något så ovanligt som betat av en bok på min världsomläsning! Boken hette Annie John och är skriven av Jamaica Kincaid från Antigua. Jag har inte helt bestämt mig för om Antigua och Baruba räknas här, lite trixigt med kvalificeringen av ett land, men det får jag återkomma till, nu är det boken det handlar om.

Det är en liten nätt bok som handlar om Annie John och hennes uppväxt på Antigua. Vi får följa henne i glimtar från när hon var liten och lite mer kontinuerligt när hon är 12 år och uppåt tills hon drar vidare för att skriva sin egen historia. Boken handlar om klyftan som blir mellan vissa mödrar och döttrar i tonåren och hur det radikalt förändrar så myclet. Annie hade en väldigt nära och kärleksfull relation med sin mor men när hon blir större byts den snabbt ut mot något helt annat. Det förändrar allt för Annie, värs värld rämnar runt om kring henne. Det får konsekvenser som sprider sig som ringar på vattnet och som en dag leder till det oundvikliga.

Det är väldigt intressant att läsa om hur livet på Antigua var för ca 50 år sedan. Det är också intressant att läsa om det komplexa förhållande Annie har till sin mor och hur det har format och fortsätter forma henne. Jag tycker det var ganska trevlig läsning om än inte livsomvälvande. 3 av 5 och 5 av 10.

Antigua är så litet att det inte ens syns på kartan... Men läst är det ändå!
Jag hade tänkt skriva om lite annat smått och gott men nu pallar jag faktiskt inte skriva mer. Ni får nöja er med det här och om det jag tänkt skriva v ar viktigt lär jag ju ta upp det i något annat inlägg. På återseende!

måndag 27 augusti 2012

Maratoninlägg del 3

Jag har även hunnit läsa den andra boken som hag fått från [sekwa]s klik-klubb. Boken heter Kod 400 och är skriven av Sophie Divry. Det är ett ensidigt samtal från en bibliotikarie som upptäcker en besökare som blivit inlåst på biblioteket över natten.

Det är mycket frustration och irritation men också en hel del kärlek till såväl yrket som böcker. Det är en insikt i hur det skulle kunna vara att vara bibliotikare på ett litet landsortsbibliotek på en bortglömd och sällan besökt avdelning som geografi. Den är välskriven och trevlig. Jag gillar den och därför får den en 3 av 5 och 6 av 10.

Förra veckans tematrio handlade om böcker med djur i titeln. Visserligen har den trion redan gått ut men jag kom på tre så bra böcker att jag tänker klämma in dem här i alla fall!

1. Kiss of the Spider Woman av Manuél Puig - Den här boken läste jag när jag gick på gymnasiet. Jag kommer ihåg att den handlade om några fångar i ett fängelse, det är ungefär vad jag kommer ihåg. Men jag gillade den då så jag tror jag ska ta och läsa om den. Det är något av en klassiekr så läs den du med!

2. Igelkottens Elegans av Muriel Barbery - En inte helt lättläst historia om en intellektuell portvakterska och en ensam och vilsen flicka som bor i samma hus. Båda är olyckliga och lever bakom fasader som få ser igenom. Men så flyttar det in en japansk herre som ser dem på ett sätt som ingen annan och som vänder upp och ner på deras värld. Det är en väldigt fin, om än svår, berättelse som är väl värd att läsas. Finns som film också, och den är också trevlig!

3. Snäcksamlarna av Rosemund Pilcher - Det är flera år sedan jag läste den här boken men jag gillade den verkligen. Den kretsar runt en familj och en tavla och dess påverkan på familjen. En torftig förklaring eftersom jag itne läst den på så länge men tro mig när jag säger att den är bra!

tisdag 7 augusti 2012

En salig blandning

Först lite tematrio. Lyrans noblesser ville att det skulle det listas 3 böcker med geografiska begrepp i titeln. Varje vecka blir min hjärna helt tom, men jag ska nog kunna få ihop något...

1. Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät - Paulo Coelho
Det här är inte en bra bok. Coelho är, enligt mig, en otroligt överskattad författare. Hobbypsykolog som skriver tråkigt, pretantiöst och dåligt. Jag undviker honom helt efter att jag läst denna bok! Jag läste Alkemisten först och gillade den inte men gav honom en chans till. Men som sagt, nu har han fått två chanser för mycket så nu blir det inga mer böcker av Coelho!

2. En blomma i Afrikas öken - Waris Dirie
En stark bok om en supermodells uppväxt i en nomadfamilj i Afrika. När hon är väldigt ung blir hon sexuellt utnyttjad utan att egentligen veta vad som händer, hon blir omskuren men när hennes pappa ska gifta bort henne med en mycket äldre man är måttet rågat och hon rymmer genom öknen och kommer efter många om och men till London där ett nytt liv börjar.

3. Ön i fågelgatan - Uri Orlev
Ännu en verklighetsbaserad bok. Boken handlar om Aleks som bor i ghettot i Warszawa med sin familj. En dag börjar nazisterna rensa ghettot och hans far förstår att pojken inte kommer överleva om han följer med i lastbilarna. Därför letar de upp ett gömställe och vid tillfälle rymmer Aleks undan nazisterna och till gömstället. Vatten och mat har han inte utan det får han gå på jakt efter, det enda han har är en liten vit mus som håller honom sällskap under många långa timmar. Det är en otroligt bra barn och ungdomsbok som det visserligen är länge sedan jag läste men som fortfarande gör sig påmind.



 Idag har jag dessutom läst en härlig bok som heter Liten Parlör För Älskande av David Levithan. Hittade den på nyhetshyllan på biblioteket. Skulle bara betala en skuld men passade på att titta lite och hittade då bland annat den här boken. Det handlar om ett par som man får lära känna genom olika ord som rör älskande. Det är väldigt svårt att förklara hur boken egentligen är uppbyggd men så fort man öppnar den förstår man.

Boken går snabbt att läsa med många korta stycken. Den är otroligt välskriven och på något sätt lär man känna paret väldigt väl utan att egentligen veta något om dem. Det är en vacker, smärtsam och sorglig kärlekshistoria som passar dem som hatar romantik lika mycket som dem som älskar romantiska böcker. En bok jag verkligen gillade och som jag nog ska försöka införskaffa! Betyg: en svag 5 av 5 och 9 av 10. Läs den!

Nu ska jag återgå till detta magiska OS. Det händer så mycket och det är så spännande och roligt och ojojoj... Jag anar att de flesta av er som läser antingen inte är så intresserade av sport eller också har ni själva koll, därför kommer jag nu inte skriva mer om OS idag utan helt enkelt titta på det! Klart slut.

lördag 18 februari 2012

Brasilien

Äntligen är den slut, min resa genom Brasilien. Det är den resa som jag hitintills uppskattat minst. Boken hette Vid Floden Piedra Satte Jag Mig Ner Och Grät och är skriven av Paulo Coelho. Jag har läst Paulo Coelho innan och tyckte inte om det jättemycket men den här var mycket sämre. Den var pretentiös, fjantig och dålig helt enkelt. Den förtjänar inte mer än reccension än så. En sak till ska jag dock säga: Undvik Paulo Coelho så långt det är möjligt, det är inte bra böcker.
Betyg 1 av 5 och 1 av 10.

Försökte hitta en vidrig färg till Brasilien, inte helt lätt, men den här är i alla fall inte fin!
Usch, jag gillar den verkligen inte så nu måste jag läsa en riktigt bra bok så jag slipper tänka på den här skitboken. Det lutar åt att det blir Sverige nästa.

torsdag 16 februari 2012

Mot nya vidder

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade här... Jag är för tillfället i Brasilien. Det är en lättläst bok egentligen, Vid Floden Piedra Satte Jag Mig Ner Och Grät, skriven av Paulo Coelho, men dels har jag inte haft många minuter över den här veckan och dels så är jag inte ett stort fan av Coelho. Har läst en annan bok av honom innan, Alkemisten, utan att bli särskilt imponerad. Men den här boken har jag funderat på länge så det fick bli den som representerade Brasilien trots allt. Jag hoppas vara klar till lördag, men lovar inget.

Annrs har det inte hänt särskilt mycket. Jag har jobbat, både tidigt och sent, hängt med spandex och shoppat och fikat med en kollega och sovit, ungefär. Men nu är det Antikrundan som gäller för mig! Adios Amigos!