Segt

Ojojoj, vad dött det var här. Jag ber verkligen om ursäkt. Problemet är inte att jag inte har något att skriva om, även om jag inte har tonvis med inspiration så har jag i alla fall lite, utan att jag inte har orken. Tid lider jag inte heller brist på, slutar tidigt nästan varje dag och har inte jättemycket för mig egentligen, men ork, där tryter det! Jag kommer hem, äter något, läser posten om jag fått någon, lägger mig i sängen och kollar mail ocg facebook och deckar sedan och sover tilla jag ska gå upp nästa morgon. Jag har inte ens känt för att läsa. Men idag är det ju 6e juni och därför är jag ledig, mycket välbehövligt. Och en ledig dag har en massa timmar så idag orkar och hinner jag uppdatera här.

På boksidan är det mörkt. Jag sitter fast väldigt hårt i Italien, inte så mycket för att det är ett så fantastiskt land, även om det är det, inte heller för att det är en dålig bok, för det tror jag inte att det är, antagligen på grund av samma anledning som fått resten av mitt liv att stå stilla ett tag, orken, men också på grund av att boken inte fångat mig alla. Jag har inte grepp om den elle rvar den är på väg eller vad den vill säga. Att det dessutom är en 700 sidor lång bok talar emot den. Sitter jag fast efter dryga 100 så lär resten inte bli helt lätt... Men jag ger inte upp! Jag ska komma igenom, men det lär dröja.

Under tiden har jag läst en svensk bok som heter Malin från Skaftnäs, en bok som består av olika blogginlägg och krönikor som Mailn Wollin, aka fotbollsfrun. Uppläget är ganska lkt det som Martina Haag har i sina böcker förutom att den här boken inte är kronologisk. De har ett ganska likt sätt att skriva på med stora doser av humor och självdistans. Jag gillar den här boken, dock inte lika mycket som jag gillar Martina Haags böcker. Men vill du ha en lättsam och rolig bok att läsa lite snabbt är det här ett bra val. Betyg 3 av 5, 6 av 10.

Idag har jag äntligen fått lägenheten städad. Här är så fint och luktar så gott men tyvärr känns det som om jag kunde städa lika mycket till och ändå ha en suprdammig lägenhet efter 1 timme. Svarta bänkskivor är otroligt irriterande!!!

I övrigt händer inte mycket, jag jobbar hårt på att bli av med förkylningen som har haft mig i sitt grepp sedan jag minns inte när, jobbar hårt på jobbet, ser med förväntan fram emot några lediga dagar, ser fram emot spännande sommarjobb, har höga förväntningar på fotbolls-EM som snart kickar igång, längtar efter OS, håller på att titta mig igenom Grey's anatomi och vill helst av allt ha riktig sommar NU!

Hallihallå

Oj, nu var det länge sedan jag bloggade. Jag håller på att läsa mig igenom Italien för fullt men det är tunna sidor, små bokstäver, ganska tung bok och 700 sidor, så det tar lite tid! Dessutom har det varit så varmt den här veckan att jag inte orkat göra någonting när jag väl kommer hem. Det enda jag orkar är att ta av alla kläder och ligga blickstilla på säng eller golv och försöka bli lite kall. Men jag ska försöka ändra på det, känner att jag ligger efter i min läsning.

Annars tuffar allt på. Jag är fortfarande förkyld, eller vad det nu är, jobbar men mår inte toppen direkt. Jag har fått sommarjobb, vilket är en lättnad. Det hade blivit en otroligt tung och svår sommar utan jobb. Men nu har jag 5 veckor, så det ska nog gå!

Tyvärr är det inte så mycket mer som händer i mitt liv just nu så ni får nöja er där. Det var bara en liten uppdatering för att visa att jag lever och inte glömt bort er. Ha de!

Varning!

Vill här utfärda en varning till alla som läser denna blogg. Hade du tänkt läsa boken Click, Click av Joyce, June och Paula Kavanugh? Tänk om! Jag tänker säga ytterligare 4 ord om boken. Dålig bok! Läs ej!!! Betyg 1 av 5 och 1 av 10.

Jag gick till doktorn i fredags. Jag fick upbringa allt mod jag hade i kroppen för att göra det men jag gjorde det och det var faktiskt inte så farligt. Men jag fick inte mycket svar. Dock fick jag medicin, en mot inflamerade luftrör ochenmot hostan. Den mot inflamationen är maracaspiller, ni vet sådana kapslar som innehåller små bollar med medicin? Tycker de är lite otäcka för det låter lite som en maracas precis när man sväljer dem. Hostmedicinen får endast tas inför natten eftersom man blir lite coco av den. Tyvärr blir jag även illamående och yr av den, men den hjälper i alla fall lite mot hostan! Så nu har jag 7 dagar kvar av kuren, fungerar det inte måste jag tillbaka. Så nu håller jag alla tummar jag kan och hopps slippa gå tillbaka!

Har tänkt igenom boken. Den får en 0 av 5 och 0 av 10. Var inte värd den extrapoängen trots allt. Och boken representerar Irland. Känns orättvist mot Irland att få en så dålig bok men nu är den läst och det är svårt att göra något åt det. Sorry, Irland!

Så det kan gå...

Ibland blir det inte som man tänkt sig... I lördags kändes det verkligen som om förkylningen var på väg bort. Hostan kom mer sällan och lät inte så hemskt som innan, huvudet började vakna till liv, nackontet hade släppt, näsan var normal, jag såg ljuset helt enkelt! Söndag morgon vaknar jag och känner mig inte helt på topp men ok. Dagen går sin gilla gång och när vi kom hem från kyrkan, hängde hos Spandex hela helgen, var jag tillbaka på ruta 1 igen. Nacke, hals, näsa, huvud, öra och hosta. Så nu sitter jag här igen, förkyld, och tycker att livet är hårt. Fast det är bara 7 arbetsdagar kvar till nästa långhelg,då jag tänker VILA (igen), imorgon ska vi på utflykt, våren är här och vädret ljuvligt, så jag överlever nog!

Jag tog en kort paus i min världsomläsning och åkte tillbaka till Norge i helgen. Boken hette Ju Fortare Jag Går Desto Mindre Är Jag och är skriven av Kjersti Annesdatter Skomsvold.

Boken handlar om Mathea som är gift med Epsilon och bor i en lägenhet i Haugerud. Hon är socialt inkompetent och pratar nästan bara med Epsilon. Mathea jobbar inte utan spenderar sina dagar med att vänta på att Epsilon ska komma hem. Hennes högsta önskan är att Epsilon äntligen ska gå i pension så att de kan ha hela dagarna tillsammans.

Det är en ganska ångestladdad bok. Stackars Mathea är livrädd för allt och alla utom Epsilon och känner inte att hon betytt något för någon under hela sitt liv. Hon är desperat efter att sätta spår i världen och några av hennes tilltag är komiska men samtidigt tragiska och sorgliga. Jag känner så för Mathea, hon är säkert inte så långt från saningen i många äldres fall. Dessutom är boken skriven så att man, nästan helt själv, kan bestämma vad man tycker händer i boken. Skomsvold har gett oss som läsare otrolgit fria tyglar att analysera med och det gillar jag.

Det är kanske inte en helt upplyftande bok ochdet är inte heller en bok som passar alla, men den passade mig. Jag gillar det mörka, tragiska och ångestfyllda som blandas med humor och komik. Att det dessutom är en debutroman gör det hela desto mer imponerande. En stark 4 av 5 och 9 av 10!

Nu är jag dock tillbaka på min resa. Jag befinner mig fortfarande i Europa men nu i Irland. En bok som heter Click, Click som jag köpte för en billig slant här! Har läst en liten bit och är helt imponerad men helt värdelöst är det i alla fall inte än!

Skottland

Det blir långt mellan inläggen nu. Men här kommer ett i alla fall. Skottland är nu utläst!
Mitt val för detta eminenta land föll på sir Arthur Conan Doyle och Sherlock Holmes. Och jag är väldigt nöjd med mitt val!

Jag har alltid trott att Sherlock Holmes skulle vara lite svårläst. Att språket skulle vara gammeldags och svårt, ämnena tunga och karaktärerna svårtillgängliga. Men jag hade fel. Kanske beror det på att jag tittat på tv-serien Sherlock Holmes och därför har en bild av hur Holmes är, kanske inte, vad vet jag. Men när jag läser boken så är tv-seriens Sherlock och bokens Sherlock väldigt lika, de befinner sig bara i olka tidsåldrar. Och eftersom jag älskar Sherlock i serien så har jag en böjelse för honom även i boken.

Boken i sig heter The Adventures of Sherlock Holmes och är 12 korta berättelser om Holmes och hans äventyr. Jag köpte den för en billig slant på bokrean och jag ångrar mig inte. Det är lättillgängligt, trevligt, spännande, roligt och underhållande. Jag gillade det väldigt mycket! Jag kan förstå att böckerna och Sherlock blivit så populära. Har du inte läst dem så rekomenderar jag dig att göra det, jag blev i alla fall positivt överraskad! Betyg 4 av 5, 8 av 10!

Nu vet jag inte rikgit vad jag ska läsa... Har så många böcker jag är sugen på men jag vet inte vilken jag är mest sugen på, och ska jag ta ännu en världsresebok eller ska jag läsa en annan för skoj skull? Mycket att tänka på i en världsomläsares värld...

Annars flyter livet på. Det jobbas och umgås med vänner och njuts av solen och städas alldeles för lite, hostan börjar släppa och jag börjar känna mig som människa igen, i alla fall nästan.

Nigeria (Biafra)



Om ni tittar noga på bilden ser ni att jag färgat in Biafra också. Eftersom boken till stor del handlar om BIafra tyckte jag inte att det var mer än rätt.

Det har tagit tid men nu är Nigeria slutläst. Boken heter En Halv Gul Sol och är skriven av Chimamanda Ngozi Adichie. Den handlar om inbördeskriget i Nigeria som ledde till bildandet av Biafra och upplösandet av den samma.

I boken får vi följa Olanna och hennes tvillingsyster Kainene. De är så olika varandra som två systrar kan bli. Den ena är vacker och graciös och god, den andra anses ganska ful, rättfram och cynisk. Vi får också lära känna Richard, en vit engelskman som faller pladask för Kainene, Odenigbo, som faller lika hårt för Olanna, och Ugwu, Odenigbos unga tjänstepojke som försöker ha en normal ungdom i en onormal tid.

Boken skildrar fruktansvärda förhållanden och hemskheter. Mycket av hemskheterna är pga de vitas översitarattityd och "vi vet bäst"-attityd. Men självklart är allt inte "den vita mannenes" fel. Det är så mycket som är så fel och hemskt i denna boken. 

Detta är anledningen till bokens namn, Biafras flagga.

Den är välskriven och mycket intressant och bra. Kanske lite väl långsam ibland, den hade kunnat vara betydligt kortare. De 678 sidorna känns lite för mycket. Det är en bok som öppnar ögonen på läsaren och får dem att inse hur hemskt ett krig verkligen är, för båda sidor. Betyget blir en stark 3a av 5 och 5 av 10.

Så fruktansvärt! Att det får lov att gå så långt.

De senaste två dagarna har jag spenderat i sängen. Jag har en så förbenat envis förkylning som vägrar släppa så nu tog jag mig tid och jobbade på att den skulle ge med sig. Det har gått någerlunda. Jag hostar fortfarande, speciellt på morgonen, kvällen, natten och mitt på dagen, men annars känns det bättre. Jag har pallat upp sängen så att jag i princip halvsitter och det tror jag har hjälpt. Så nu är det bara det sista som jag ska bli kvitt. Dock känner jag att jag måste träffa folk idag så jag struntar snart i mitt sängläge och drar till Örkelljunga för att fira in våren med systra mi och hennes gube. Det ska bli trevligt att få prata med någon annan än mig själv.

Apropå hosta, har någon något bra tips på fungerande hostmedicin? Jag har Bisolvon hemma men det fungerar inte ens nämnvärt. Helst receptfritt för jag pallar inte gå till doktorn.

Vatten över huvudet?

Igår satt jag och googlade runt på författare från märkliga länder. Det visade sig vara ganska nedstämmande läsning. Jag kollade runt i de sydamerikanska länderna och det var förvånansvärt få av de författarna som var översatta. De behöver ju inte vara på svenska, men engelska underlättar otroligt eftersom min spanska är i det närmsta obefintlig! Och det är inte bara de små länderna som Surinam och Guyana som är svåra, Bolivia visade sig också bli knepig.

Men, men, jag är inte där än. Jag har fortfarande en hel del böcker på min läsa-lista. Men ja börja inse just hur stort det här projektet är. Ha jag tagit mig vatten över huvudet?