Nu är den senaste boken slut. Monsieur Linh och den lilla flickan av Phillippe Claudel.
Det handlar om en man, monsieur Linh, som flyr från sitt krigshärjade land någonstans i sydostasien. Hela hans familj är död, utom hans sondotter, en 6 veckor gammal bebis. Helst hade monsieur Linh stannat i sitt land men för sitt barnbarns skull flyr han med ett skepp till ett främmande land. Det enda vi som läsare får veta om landet är att det tar 6 veckor med båt från monsieur Linhs hemland, att det är många människor som stressar, det finns massor bilar, det är en stor stad och det är mycket kallar än hemlandet. Monsieur Linh känner sig vilsen och ensam i det stora främmande landet men försöker smälta in för sitt barnbarns skull. En dag tar han en promenad runt, runt, runt i kvarteret. När han blir trött sätter han sig på en bänk. Efter ett tag får han sällskap av en tjock, vänlig man som kallar sig själv för Monsieur Bark. De båda männen förstår inte varandra men med tiden växer en stark vänskap fram.
Det här är en otroligt vacker bok. Den är alldeles lagom poetiskt skriven och inte allt för högtravande eller pretansiös. Jag känner verkligen med Monsieur Linh. Han är helt vilse i ett land där han inte förstår något och alla beslut om honom fattas över hans huvud. Istället för att berätta vad som händer så säger socialarbetarna bara till honom att allt kommer bli bra. Mot sin vilja förs hand till ställen dit han inte tycker han borde vara och boken utvecklas till att bli en ganska samhällskritisk berättelse. Men genom allt finns det så mycket kärlek och tillit att mitt hjärta bara smälter. Monsieur Linh är en väldigt söt gammal herre, Monsieur Bark är en sorgtyngd gentleman och den lilla flickan Sang DiÊu en ängel av tålamod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar