Iran och Polen

Oj då, nu var det längesen det hände något här. Det ska bli bättring, jag lovar.

Min resa genom Iran blev lång, onödigt lång, speciellt eftersom jag inte uppskattade den alls. Boken jag läste heter Möter Dig I Larnaca och är skriven av Azar Mahlouijan.

För att ni ska slippa att läsa boken själva ska jag här lite kort berätta boken för er:

Hehe, mer intetsägande färg än nästan-inte-alls-ljus-rosa finns nog inte!

Vi börjar i Stockholm där någon hälsar på någon annans grav. Sedan färdas vi 20 år tillbaks i tiden, till Larnaca. Där hänger vi med en mamma och en kusin som väntar på en son/kusin. Under tiden tittar de på vad Larnaca har att erbjuda, handlar mat och äter. Dessutom stöter de hela tiden ihop med en man som de träffade på flyget, han är överallt, alltid, och de är inte misstänksama, bara vänliga. Sedan kommer sonen äntligen från Sverige och under ett par dagar äter de och annat man gör på semestern men de stöter aldrig på mannen från flyget. När de går hem från en restaurang blir sonen skjuten i huvudet av någon och kusinen i bröstet. Sedan färdas vi 20 år framåt i tiden, till Stockholm. Där träffar vi Rosa, sonens dotter. Hon vill veta varför pappa mördades och av vem. Hon tar med sig sin pojkvän och åker till Larnaca och, till sin, men inte min, får inte reda på någonting av vikt. Till saken hör också att sonen är politiskt aktiv och har flytt Iran pga det. Sedan åker Rosa och pojkvänen hem, går på en iransk konsert, träffar Rosas pappas bästa vän, blir hembjudna till dem och blir goda vänner med dem. Rosa bestämmer sig för att åka till Iran. Åker till Iran, bor hos kusinen som var på Larnaca, får träffa sin farmor, pratar massor om vad som hände i Larnaca och om sin pappa, är med i en politisk manifestation/protest i tunnelbanan och tror att hon kommer undan med det. När hon ska åka hem blir hon stoppad i tullen, förhörd av två män i ett rum och, efter inte allt för lång tid, släppt så att hon kan åka hem igen. The End.

Det stod att det skulle vara en politisk thriller men en mer ospännande bok vet jag inte om jag läst. Den var tråkig, förutsägbar, halvtaskigt skriven, långsam i ordet värsta bemärkelse, onödig och väldigt ytligt politisk. Jag gillade det INTE!!!!! Det bästa med boken var nog att den var kort, vilket inte innebar att den gick snabbt att läsa eftersom den var så tråkigt, och att den tog slut! Betyg 1 av 5 och 1 av 10 för lite bättre än en nolla är det trots allt!

Sedan skulle jag börja läsa något annat men en liten bok kom emellan. Denna lilla bok heter Livet För Nybörjare och är skriven av Slawomir Mrozek. Mrozek är en polsk nästintill nationallskald som ofta varit uppe som förslag till nobelpriset i literatur.

Boken består av ett gäng olika satiriska, bisarra och humoristiska noveller Det är en fantastiskt rolig bok. Den gav mig både tankeställare och aha-upplevelser. Den ser på världen genom en mörk lins men utan att för den skull bli deprimerande och hemsk. Det är helt enkelt en bok jag verkligen gillar! Betyg 4 av 5 och 7 av 10!

En bra bok får en tydligare färg!

För övrigt flyter livet på. Spandex är äntligen hemma från Egypten, så nu har jag någon att umgås med, lovet är tyvärr slut och våren är i antågande. Det flyter på!

Bonusbok

Läste ju ut min bok i onsdagskväll så när jag skulle åka hem fick jag ju tvunget hitta någon liten bok att underhålla mig med tills jag kom hem. Valet föll på en liten bok som morsan lånat från moster Eva. Boken heter Min Älskade Unge och är skriven av Maja Ögren Andersson.

Det handlar om författarinans sons kamp mot sitt drogberoende. Vi som läsare får se det ur författarinans synvinkel och det är intressant. Som läsare får vi följa med hela vägen och det är verkligen något som man inte ens önskar sin värsta fiende. Att som mamma få se sitt barn långsamt glida in i beroendets dimma måste vara fruktansvärt. Det är trevlig läsning som går snabbt att läsa. Betyg 3 av 5 och 5 av 10.

04.26, 51, 3280

Ojojoj, vilken dag! blev väckt av en telefon som ringde vid halv sju. Det visade sig vara min syster som ringde och sjöng en bebissång för mig, paradoxalt nog är det hennes födelsedag idag så det borde ha varit jag som sjöng för henne. Hon hade nämligen just fått reda på att kronprinsessan och prins Daniel åkt in till BB vid ett inatt och att 07.00 skulle prins Daniel hålla presskonferens. Finns mycket sämre sätt att väckas på. Jag studsade såklart upp och direkt ner till tv:n som jag sedan satt framför, till och från, till klockan 4 över tolv då de sista salutskotten ekade ut över skeppsholmen. Fantastiskt roligt och härligt att den lilla äntligen har kommit. Och att det blev en prinsessa! Mums, vilken härlig dag det här blev. Jag har laddat med prinsesstårta så ikväll ska jag njuta av den och titta på antikrundan, till prinsessans ära såklart! Ett fyrfaldigt leve för den lilla prinsessan och hennes stolta föräldrar!

Där någonstans under alla filtar och grejer ligger det senaste lilla tilskottet i den svenska kungafamiljen!

Dagen till ära har min resa genom Sverige just tagit slut, igårkväll faktiskt! Jag läste Att Vara Med Henne Är Som Att Springa Uppför En Sommaräng Utan Att Bli Det Minsta Trött (kan vara en av de längsta boktitlarna jag någonsin läst faktiskt) av Alex Schulman.

Det är den andra bok av sagde författare jag läser och jag gillar det. Alex skriver på ett väldigt nära och personligt sätt. Det känns så äkta, nästan naket, gränsen mellan mig som läsare och honom som författare är inte ett stup utan en så liten distans att man känner sig som ett med honom. Boken handlar om hur Alex separerar från sin sambo sedan 6 år tillbaka och sedan träffar Amanda, hans livs kärlek, och om hur kärleken till Amanda förändrade honom som människa, gjorde honom mjukare och snällare.

Det är inte den typiska tråkiga och babblande svenska boken utan en välskriven och vacker bok om kärlek, rädsla och sorg. Jag gillar det helt enkelt! Jag blir berörd och ser fram emot att bli det igen! Betyg 4 av 5 och 7 av 10.

Igår började bokrean och jag hade tittat ut lite böcker i tidningarna som kommit hem men tyckte inte jag hittade så mycket. Förbeställde en massa från adlibris och trodde nästan att det skulle utgöra större delen av mitt bökreashoppande. men jag åkte ner, hyfsat tidigt, änså för att i alla fall se efter om det kanske fanns något roligt i affärerna. Och så klart gjorde det det! Jag kom hem fattigare på pengafronten men mycket rikare påbokfronten!

En hel del böcker som ska hjälpa mig på min resa har inhandlats!

Akademibokhandlen hade jag störst förhoppningar på men där fanns inte så mycket. Blev faktiskt lite besviken. Det resulterade alltså bara i 4 böcker och en film. Sedan gick jag till Bokia och där blev jag glatt överraskad! Spenderade lång tid där inne för att välja och vraka, och tydligen för att bli intervjuad också, 24HD var där och filmade och intervjuade mig, inte mitt bästa framträdande så känn inte att du missat något, och till slut kom jag ut med 9 böcker. Lade tillbaka ett par stycken som jag fortfarande funderar på. Sedan bar det av mot Åhléns. Och där blev jag besviken. Deras bokreaavdelning var väldigt liten, otydligt skyltad och oorganiserad. Skulle ha tre böcker där som jag spanat in i tidningen men ångrade mig på den ena. Men det kändes inte bra att gå därifrån med bara två böcker så jag letade upp deras pocketavdelning och vips, så hade jag hittat 8 till! De hade dessutom Ta 5 Betala För 4-erbjudande OCH deras pocketböcker kostade endast 10 kronor OCH hon i kassan slog in fel så jag gick därifrån med 10 böcker för endast 149 kronor. Ypperligt! Men nu ska jag gå och hämta mina böcker från adlibris, icke att förglömma. Mums, vilken bokvår jag har framför mig!

Brasilien

Äntligen är den slut, min resa genom Brasilien. Det är den resa som jag hitintills uppskattat minst. Boken hette Vid Floden Piedra Satte Jag Mig Ner Och Grät och är skriven av Paulo Coelho. Jag har läst Paulo Coelho innan och tyckte inte om det jättemycket men den här var mycket sämre. Den var pretentiös, fjantig och dålig helt enkelt. Den förtjänar inte mer än reccension än så. En sak till ska jag dock säga: Undvik Paulo Coelho så långt det är möjligt, det är inte bra böcker.
Betyg 1 av 5 och 1 av 10.


Försökte hitta en vidrig färg till Brasilien, inte helt lätt, men den här är i alla fall inte fin!

Usch, jag gillar den verkligen inte så nu måste jag läsa en riktigt bra bok så jag slipper tänka på den här skitboken. Det lutar åt att det blir Sverige nästa.

Mot nya vidder

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade här... Jag är för tillfället i Brasilien. Det är en lättläst bok egentligen, Vid Floden Piedra Satte Jag Mig Ner Och Grät, skriven av Paulo Coelho, men dels har jag inte haft många minuter över den här veckan och dels så är jag inte ett stort fan av Coelho. Har läst en annan bok av honom innan, Alkemisten, utan att bli särskilt imponerad. Men den här boken har jag funderat på länge så det fick bli den som representerade Brasilien trots allt. Jag hoppas vara klar till lördag, men lovar inget.

Annrs har det inte hänt särskilt mycket. Jag har jobbat, både tidigt och sent, hängt med spandex och shoppat och fikat med en kollega och sovit, ungefär. Men nu är det Antikrundan som gäller för mig! Adios Amigos!

Indien

Indien; officiellt Republiken Indien, är en förbundsrepublik i södra Asien. Det är det sjunde största landet till ytan, det näst folkrikaste landet och den mest folkrika demokratin i världen. Indien kallas ofta för "världens största demokrati".

Så är jag då klar med Indien. Anledningen att det tagi ganska lång tid är inte för att det var en dålig bok utan för att jag inte orkat eller hft särskilt mycket tid att läsa. Då tar det lite längre tid.


Det är alltså inte den här Vishnu som boken handlar om...

Boken jag läste hette Vishnus Död och är skriven av Manil Suri. Historien kretsar kring Vishnu, en gammal suput, som ligger för döden på sin avsats i en trappuppgång i Bombay. Trappuppgången styrs av två hindusa familjer, eller rättare sagt fruarna i familjerna, och ingen av dem vill betala för varken ambulans, doktor eller sjukhuskostnader för stackars Vishnu. Ingen annan i trappuppgången vågar ta något beslut heller så Vishnu tynar skata bort medans de andrs liv flyter på. Vi läsare får lära känna flera personer i huset och får veta vad de gått igenom och var de befinner sig i livet. Även Vishnu får vi lär känna genom de minnen han går igenom men även genom de drömska, utomkroppsliga upplevelser han erfar i slutet av sitt liv.

Det är en underhållande bok som ger ett intryck av ett ganska delat Indien. Din religon är viktig, liksom din kasttillhörighet. Muslimer står väldigt lågt i kurs och hinduer är högst. Samtidigt så lyckas de leva i symbios med varandra och upprätthåller hela tiden den ömtåliga balans de lyckats bygga upp. Det kanske är så här det är i Indien, det kanske itne är så här i Indien, men författaren får det hela att verka ganska trovärdigt.

Det är, om du frågar mig, en väldigt vacker utsida på boken!

Betyg: 3 av 5 och 4 av 10.

I övrigt har jag haft en trevlig helg. Fredagkväll spenderades hos Spandex, vi tittade på På Spåret och spelade Ticket To Ride. Lördag åkte jag hem till systra mi och hennes familj och hade vin och spelkväll, väldigt trevligt! Och idag har jag varit i kyrkan och kuskat rundor i Helsingborg. En helg nästan helt i min smak, runtkuskandet var kanske lite onödigt.

Onsdag-mitt-i-veckan

Jag har aldrig gillat onsdagar. Jag gillar inte hur de ligger mitt i veckan. Man jobbar och stånkar och sliter och så är det ändå två dagar kvar innan man är klar. Det är något jag måste bearbeta varje vecka, jobbigt verkligen...

Jag läser när jag hinner, en liten bit här och en liten bit där. Det är en trevlig indisk bok jag håller på med just nu, Vishnus Död av Manil Suri. Har en bra bit kvar men jag stretar på.

Om knappt två veckor börjar bok-rean. Oh, det är så härligt! På adlibris och de andra bokhandlarna på nätet kan man förboka redan nu så man säkert får de böcker man vill ha. Jag råkade visst titta in där en snabbis (inte alls snabbt faktiskt, flera timmar) igår och beställde hem 12 nya böcker(:-O) för under 500 kronor(:-D)! Så mitt samvete är trots allt ganska rent fortfarande!

Nu ska jag äta kyckling!

Tunisien

Oj, kanske ni tänker nu, hur har hon hunnit läsa en hel bok idag? Har hon inte jobbat? Då kan jag berätta för er att jag jobbat hårt för mitt uppehälle idag men att boken från Tunisien var väldigt kort. Så oroa er inte, 54 sidor tar inte mer än 20 minuter och då hinner man läsa en hel bok bara sådär...

Boken hette Tunisian Girl och är skriven av Lina Ben Mhenni. Det är en kort skildring av hur bloggare och andra nätaktivister startade den arabiska våren på våren 2011. Lina är själv en av de aktiva nätaktivisterna och redogör för sina handlingar och förehavande under tiden innan, under och efter revolutionen.

Det är spännande och trevligt att få en så tydlig inblick i hur det hela startade och kom igång men boken är väldigt kort och, tyvärr, inte speciellt välskriven. Betyget blir därför  2 av 5 och 4 av 10.

Island

Island; är en republik omfattande ön med samma namn samt därtill hörande mindre öar. Island ligger i norra Atlanten mellan Grönland och de Brittiska öarna, precis söder om norra polcirkeln. Trots detta läge har landet ett mildare vinterklimat än norra Sverige eftersom milda vattenströmmar förs förbi ön av nordatlantiska driften. Island betraktas allmänt som världens äldsta ännu aktiva demokrati. Det isländska parlamentet har sina rötter i det ting som hölls år 930 i Tingvalla.

Det var aldrig meningen att Island skulle ta slut så snabbt men jag försov mig imorse och gick därför inte till kyrkan och det gav mig en massa tid över. Och tid över spenderas helst till läsning. Så därför tog Islandsresan slut nästan lika snabbt som den började...

Boken heter Sommarljus och är skriven av Jón Kalman Stefánsson. Det är en roman men man skulle också kunna kalla det en novellsamling för på sätt och vis är det det det är. Handlingen utspelar sig i en liten by med 400 invånare ca 2 timmars bilfärd från Reykjavik. Vem som berättar får vi som läsare aldrig veta, bara att det är någon som bor i byn. Boken är uppbyggd som små noveller eller berättelser ur bylivet som hör ihop mer eller mindre.

Det är en välskriven även om den ibland blir lite "svensk". (Om du inte förstår vad jag menar läs det här) Vissa "noveller" berör inte medans andra berör väldigt mycket. (Min favorit är den sista!) Det är en ganska blandad kompott men jag gillar den. Den ger en viss inblick i det stilla och smått deprimerande livet i en liten by på Island och det är ganska trevligt. Jag ger den en väldigt stark 2 av 5 och svag 5 av 10.

För övrigt har jag inte gjort mycket idag. Läst, tittat på vinterstudion, filosoferat. Inte mycket men ändå tidskonsumerande. Men nu ska jag titta på Den Övervakade Skolan och sedan Frozen Planet om jag hinner. Imorgon börjar jag tidigt...

Viva la France

Frankrike; (formellt Republiken Frankrike) är en republik i Västeuropa. Frankrike består även av fem län (departement) utanför Europa: Franska Guyana, ögruppen Guadeloupe och ön Martinique i Västindien samt öarna Réunion och Mayotte öster om Madagaskar. Dessa departement är en integrerad del av Republiken Frankrike och utgör därför även en del av EU. Därutöver förekommer ett antal territorier med varierande status i förhållande till Frankrike. Frankrikes europeiska fastlandsdel brukar sägas ha sex kanter, tre kuster och tre landgränser, och benämns därför ofta "l'hexagone", hexagonen. Med sina 82 miljoner internationella turistankomster 2007 är Frankrike världens populäraste turistdestination.

Ojsan, en till bok slank visst ner idag. Jag anade att Frankrike skulle bli en snabbvisit. Det är lite tråkigt eftersom jag verkligen gillar Frankrike, men är det bra går det snabbt!

Boken hette Vi Ses På Place de la Sorbonne och är skriven av Justine Lévy. Den handlar om en ung kvinna som sitter på ett café och, som så ofta annars, väntar på sin mamma. De har stämt träff klockan 11 men Louise, som den unga kvinnan heter, får sitta och vänta hela dagen. Medans hon väntar tänker hon på sin mamma och vad hon betytt för sin dotter, deras gemmensamma minnen, både trevliga och otrevliga sådana. Under dagens gång bearbetar hon sin något traumatiska uppväxt.


De är bra på att göra lockande framsidor på [sekwa].

Det är Justine Lévys debut och jag måste säga att jag är imponerad! Än en gång lyckas en fransyska med det som så många svenskar misslyckas med. Boken är skriven med djup, annorlunda meningsupbyggnader, många "ord" och med en poetisk underton utan att den blir otillgänglig eller pretentiös, vilket tyvärr väldigt många av de svenska böckerna blir. Det finns helt enkelt en anledning till att jag är svagare för franska författare än svenska. Det här inte dne bästa bok jag läst men den är bra, djup, vacker, smärtsam och välskriven. En njutning! Den får en stark 3 av 5 och 7 av 10!
Måste erkänna att jag sitter och lyssnar på melodifestivalen i bakgrunden. Det är inte särskilt bra musik, programledare, humor eller upplägg men det är svårt att låta bli eftersom det inte finns så mycket annat att lyssna/titta på. Dessutom är det ganska bra att veta vad som händer i melodifestivalen när man jobbar med lågstadieelever. (Appropå melodifestivalen, första låten som gick vidare till final var faktiskt en riktigt bra partylåt men SH*T vilka minipattar, de var i princip inte där! Gick typ innåt. Ni som känner mig väl vet att det är sånt jag tänker på.) Men ack, det är inte bra. Men snart, å snart, börjar Sherlock igen!!!

Libyen

Sakta men säkert...

Libyen; är en stat i Nordafrika. Med en areal omfattande nästan 1,8 miljoner kvadratkilometer, varav 90 procent är öken, är Libyen Afrikas fjärde största land till ytan och det sextonde största i världen. Huvudstaden Tripoli hyser 1,7 miljoner av Libyens 5,7 miljoner invånare. De tre traditionella delarna av landet är Tripolitanien, Fezzanöknen och Cyrenaika. Libyen har den fjärde högsta bruttonationalproduktenn per capita i Afrika efter Seychellerna, Botswana och Sydafrika. Detta beror till stor del på dess stora petroleumreserver och ringa folkmängd
Så var min resa genom det oroliga Libyen över. Jag är väldigt glad att det endast var en litterär genomresa, speciellt eftersom resan skedde i slutet av 70-talet, en väldigt turbulent tid i Libyens historia.

Boken jag läst heter Ingen I Världen av Hisham Matar. Det är en delvis självbiografisk bok om en pojke i Libyen som inte riktigt förstår allt som pågår runt omkring honom. Hans bästa väns pappa blir bortförd av säkerhetspolisen och efter det är pojkens, som i boken heter Suleiman, liv helt förändrat och inget är sig sedan likt.



Väldigt härlig framsida!

Det är en bra bok som berör. Dels är det otroligt skrämmande hur långt en människa kan gå för att få makt och sedan behålla det. Den totala kontroll som hela landet befinner sig under och hur så många människor inte vågar annat än att böja sig och finna sig i sin nya, näst intill outhärdliga, situation. Det är också intressant att se det ur en nioårings synvinkel. Han förstå inte allt som händer och tar en hel del dumma beslut. Hans längtan efter att bli sedd, älskad och uppmärksammad överskinner allt annat i hans liv och fråntar honom det lilla förnuft han faktiskt innehar. Bitvis blir jag riktigt arg på ungen! Han är elak och naiv och farlig för allmänheten, men ändå förstår jag honom. Han vill vara till lags och bli omtyckt av alla, som så många andra nioåringar.

Flaggan som Muammar al-Gaddafi instiftade.

Tyvärr tar boken slut ganska abrupt. Den får ingen direkt avslutning och 15 år svabbas över ganska snabbt och rätt var det är är boken slut. Men trots det tycker jag det är en bra och läsvärd bok som ger inblick i en militärisk diktatur och hur det påverkar vardagslivet. Betyg 3 av 5 och 7 av 10.

Flaggan som Libyen hade innan Gaddafi och som verkar vara den flagga de ska ha nu, efter Gaddafi.

Nu är jag alldeles för sugen på Frankrike för att kunna låta bli att åka dit. Alltså blir nästa bok Vi Ses På Place De La Sorbonne.

Idag har jag löst mitt första melodikryss! Det gick faktiskt riktigt bra. Inte alls så svårt som det kunde ha varit. Det gör jag nog om vid bågot tillfälle! Igår klarade jag dessutom Vem Där? på På Spåret innan de i burarna tog det, vilket är en bedrift för det är snorsvårt! Vuxenpoängen raslar in...

Egentligen borde jag städa, men jag är mer sugen på att läsa! Det blir kanske lite av varje...