onsdag 13 april 2011

Konsten Att Tala Med En Änkling

Nu, när jag egentligen borde sova, känner jag att det är läge att recensera Konsten Att Tala Med En Änkling av Jonathan Tropper.

Om man kan välja mellan en uppsjö av olika blogg namn, varför väljer man då Bokhora? Och varför sätter de det på framsidan på en annars snygg bok?
Det handlar om en ung man, om man nu tycker 29 är ungt (hehehe), som förlorade sin hustru väldigt plötsligt ett år innan boken börjar. Under året som gått har han suttit inne i sitt hus, inte rört något, druckit väldiga mängder whiskey och gråtit. Nu tycker människor i hans omgivning att det är dags att gå vidare. Hans tvillingsyster, mamma och styvson (hans döda hustrus son) försöker på olika sätt få ut honom i livet igen.  

Det låter kanske som en ganska klassisk handling, och det är det väl på sätt och vis. Men ändå så är det något som särskiljer den här boken från "de andra". Det skulle kunna bli en helt vanlig chic lit MEN det är den inte! Dels är den skriven av en man, de brukar inte skriva chic lit, och dels så är den välskriven. Visserligen är det inte alltid helt rumsrent språk men det är inte extremt på något sätt. Anledningen till att jag sitter och är generad är att jag är ganska pryd (tro det eller ej, så är det!) men om jag kan se bortom det så kan du. Och språket är en del av det som gör boken så bra. Genom det stundvis grova språket blir smärtan och sorgen så mycket tydligare och på något sätt mer lättillgänglig för oss "vanliga dödliga". 

Det är en rå och äkta sorg som porträtteras i boken och en smärta så djup att man nästan kan ta på den. Men ändå är det inte en mörk eller deprimerande bok. Den är skriven med charm och mycket becksvart humor. Jag blev glad av att läsa den.
Den här bilden fick komma med bara för att den är så otroligt härlig. Jag vill ha sommar och mys i en bokskog snart.


Jag vill inte berätta allt för mycket så därför slutar jag här. Ju bättre en bok är desto kortare bör recensionen vara anser jag. För är det en bra bok vill man att läsaren själv ska få uppleva och bilda sin egen uppfattning, är det en sådär bok blir det en mellan recension som undanhåller lite men ändå avslöjar tillräckligt mycket för att de som inte bör läsa boken ska låta bli, och är det en dålig bok bör det vara en lååååång och utförlig recension för att verkligen förtydliga för alla att det inte är en bok som är värd att läsas. Det är också okej om det är en otroligt kort recension på en dålig bok. Och med otroligt kort menar jag typ: Läs den inte. 


Därför stannar min recension här. Jag vill att ni själva ska läsa och tycka till. Men mitt betyg, det slipper ni inte ifrån! På den 5 gradiga skalan får den en 4a. På den 10 gradiga skalan vill jag säga 7,5 eller 8. En svag åtta är snällast. Så det blir en svag åtta.


  • Fnissarnas hämnd/ Roddy Doyle - 3/5 , 6,5/10 
  • Lark Rise to Candelford/ Flora Thompson - 3/5 , 5/10
  • Den Röda Soffan/ Michèle Lesbre - 3/5 , 5,5/10
  • Konsten Att Tala Med En Änkling/ Jonathan Tropper - 4/5 , 8/10
Det var nog allt för idag...

Eller en sak till. nu när det blivit offentligt på andra platser kan jag säga att den goda nyheten är att Sandra ska flytta tillbaka till Skåne. Det tycker jag ska bli TOPPEN! Och Sandra, om du tycker det är jobbigt att bo hemma så har jag ju nu en dagbädd a.k.a säng som du kan ta. Vi kan ju dela på 20kvm!;-)
På andra sidan kröken, Sandra, där står Skåne och väntar på dig! Välkommen hem!


Älskade syster yster och skotten, ni är ALLTID välkomna! Kära syster Julle, jag hoppas och tror att du förstår att det samma gäller er.:-) 


Nu ska jag sova en stund för imorgon blir det ännu en påskvandring, sedan bibliotek, cv-utlämning, övning med kvintetten och kanske after work i pingst. Hektiskt men roligt.:-)

2 kommentarer:

  1. Sweet!! :)
    När jag har tid ska jag läsa några av dina böcker du skriver om här ;)
    Kul om du hänger på ikväll. Nu ska jag iväg och hämta tårta!!!

    SvaraRadera
  2. Hihihi, ja jag kommer hem! Till fina rapsfält och sommar och sol och hav och underbara du och hem och familj och dit där allt är perfekt! Och nej, jag idealiserar aldrig...

    SvaraRadera